Publicerad: 2011-02-17 18:03, senaste uppdaterad: 2011-02-18 15:02
I den heta vargdebatten har den lilla parasiten dvärgbandmask under flera år varit ett slagträ. Kritiker har hävdat att inplantering av vargar skulle innebära stor risk för att arten kommer in i Sverige. När nu den variant av parasiten som kan vara dödlig för människor, rävens dvärgbandmask, påträffats hos en räv från Bohuslän har vargens motståndare inte missat tillfället att lyfta frågan igen.
I anslutning till nyhetsartiklar på nätet om dvärgbandmasken påstås nu bland annat att vargens roll som bärare av parasiten tystas ner av myndigheterna. Enligt Johan Höglund, professor i parasitologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, finns det flera betydligt mer sannolika förklaringar till att parasiten nu hittats i Sverige för första gången, än att den skulle ha kommit via en invandrad varg.
– Så vitt jag kan se finns bara ett rapporterat fall i hela Europa av den här bandmasken hos varg, ett fall i Slovakien och vad jag vet vandrar inga vargar därifrån till Sverige. I övrigt finns inga rapporter. Alla vargar som skjutits i Sverige har också undersökts utan att bandmasken någonsin påträffats. Att varg kommit med smittan är absolut ingen trolig förklaring, säger Johan Höglund.
På frågan hur den aktuella räven kan ha smittats har experterna än så länga inga svar, utan bara mer eller mindre troliga gissningar. En möjlighet är att smittan och kanske även den mellanvärd som krävs – en sork – har kommit med transporter från andra delar av världen.
– Man tror sig veta att det var så sorken och parasiten kom till Svalbard. Ryska gruvarbetare som hade boskap skeppade dit djurfoder, säger Johan Höglund.
En annan möjlighet är att parasiten kan ha kommit med importerade hundar.
– Men egentligen är det omöjligt att sia om hur det här har gått till. Vi finns också i utkanten av parasitens egentliga utbredningsområde, som är polartrakterna. Snarast kanske vi ska fråga oss varför den inte dykt upp tidigare, säger Johan Höglund.
En omständighet som kan ha spelat en roll och som visar hur sammansatt och svår frågan om smittspridning är, är att Sverige har haft ont om fjällräv som är en av de viktigaste huvudvärdarna för parasiten. Det lilla antalet fjällrävar kan ha skyddat oss mot den farligare varianten av dvärgbandmasken.
– Fjällräven har vi ju försökt att skydda och få att överleva. Det visar att det här med naturskydd inte är några enkla frågor, säger Johan Höglund.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala har de sensate dagarna tagit mot många samtal om bandmasken. Ofta rör frågorna en eventuell koppling till varg.
– Det finns ingen substans i en sådan teori i dagsläget. Men det är egentligen för tidigt att säga något om varifrån smittan kommer, säger Erik Ågren, veterinär.
Han har själv märkt hur stort intresse de här frågorna väcker. Tidigare har han varit ute i debatten för att som han säger, ”försöka balansera och nyansera” en diskussion som ofta är ”ytterst osaklig”.
– Man kan fråga sig vilken agenda de som för fram att vargen skulle vara en smittorisk egentlig har. Frågan är väldigt laddad, och jag tror att vargaspekten av det här egentligen är en helt separat fråga som handlar om förekomsten av varg, säger han.
Varje år dödar parasiten ett antal människor i Europa och frågan är nu om den kommit till Sverige för att stanna och om den redan är etablerad.
– Det är inte alls säkert att det är så. Det här kan vara ett ströfynd. I dag flyttar arter ständigt mellan länder och nya områden, exempelvis genom våra transporter. I bland lyckas de etablera sig, ibland inte. Man ska också minnas att riskerna för människan är minimala, säger Johan Höglund.