54 procent av Uppsalaborna tycker att jobben och arbetsmarknaden är den viktigaste valfrågan, enligt en undersökning gjord av opinionsföretaget Novus för Radio Uppland. Jobben var också den borgerliga alliansens stora fråga i valet 2006, då man ville minska utanförskapet genom att få fler i arbete och färre bidragsberoende.

Hur gick det då i Uppsala? Under den gångna mandatperioden har Uppsala klättrat rejält i Svenskt Näringslivs årliga ranking över kommunernas företagsklimat. Antalet nystartade och inflyttade företag ökade i början av mandatperioden, men sjönk under krisåret 2008, för att sedan åter öka.
Samtidigt är andelen hushåll som behöver bidrag för att överleva lika stor i dag som för fyra år sedan. Och arbetslösheten har stigit.
Till arbetsförmedlingen i Uppsala kommer många som just har gått ut gymnasiet. Znövit Zetterman sitter vid en av arbetsförmedlingens jobbsökardatorer. Hon är 20 år.
– Jag söker allt, allt men det är inte lätt någonstans om man inte har en universitetsutbildning. Många av dem jag känner är arbetslösa. De tvingas bo hemma eller får bidrag från socialen. Jag tycker inte vi arbetslösa får tillräckligt med hjälp, säger hon.

Znövit anser att politikerna borde se till så att kommunerna ordnar jobb till unga.
– De går ju bra på sommaren, varför inte nu, undrar hon.
Hon tycker också att det borde finnas korta utbildningar för arbetslösa som företagen själva kunde hålla i.
Lovisa Lindström, 19 år, som står och bläddrar bland platsannonserna tror att sänkta arbetsgivaravgifter skulle skapa fler arbeten.
– Arbetsförmedlingen borde få hjälp att hitta fler arbetsgivare som söker folk, säger hon.
In genom dörren kommer Hans Frey. Han har jobb, men följer med sin fru som nyligen blivit uppsagd. Han tror att det egna initiativet är viktigast för att få jobb men att reglerna på den svenska arbetsmarknaden hämmar.
– Jämför med USA. Där är det inga problem att byta jobb. Här är fast jobb en förutsättning för att få lån till ett hus. Det gör att många stannar kvar på arbeten de inte trivs med för att de är tvungna, säger han.

Vad säger då företagarna? Ja, om politikerna sänkte arbetsgivaravgifterna så skulle det bli lättare att anställa. Det är Josef Tadaros säker på. Han driver ett litet tvätteri i centrala Uppsala med tre anställda.
– Jag har en instegsjobbare nu och hoppas få råd att anställa, men vi får se, säger han och sätter igång pressen för kavajer så att ångan sprutar.
En annan viktig fråga som politikerna måste ta tag i är kortavgifterna som bankerna tar ut, och momsen – den är högre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. I dag tvingas Josef lägga ut 3 000 kronor i månaden på kortavgifterna.
– Vi har tvingats höja priset på skjorttvätt för det, säger han.
Roger Darberg som är delägare i mattbutiken Wahlqvist interiör strax intill håller med om att arbetsgivaravgiften är ett hinder för nyanställningar. Han räknar snabbt ut att en sänkning med tio procent skulle generera ett nytt jobb på tio, för stora företag.
– Men vi är ju bara två. För oss är det viktigare att hitta rätt person som fungerar hos oss, säger han.

Tillbaka till arbetsförmedlingen och Josef Ali som väntar på att få träffa en handläggare. Han tycker också att det är viktigt att hitta rätt och vill att politikerna satsar på lärlingsjobb. Ett sådant skulle han ta direkt, helst inom industrin.