Publicerad: 2011-11-08 10:17, senaste uppdaterad: 2011-11-08 10:11
Den italienska räntan slog nya topprekord när handeln inleddes på morgonen. Den tioåriga statsobligationen noterades för 6,73 procent men föll sedan tillbaka något.
En ränta närmare sju procent brukar anses vara en smärttröskel för vad den privata marknaden kan acceptera innan landet kan tvingas begära stöd från IMF och EU.
Italiens regering och premiärminister Silvio Berlusconi ställs inför en kritisk omröstning klockan 16 svensk tid, då parlamentet ska rösta om fjolårets budget. Det är vanligtvis en procedurfråga men med de skyhöga statsobligationsräntorna och en statsskuld på 120 procent av BNP har det vuxit till en avgörande stund.
Italien kan bli nästa land som tvingas be om nödlån och Berlusconi har tvingats att ta fram en åtgärdsplan för att få ordning på landets finanser samt acceptera att EU- och IMF-inspektörer åker till Rom för att övervaka åtgärderna.
Om Berlusconi förlorar dagens omröstning kan det hända att han avgår - eller ställs inför en förtroendeomröstning. Han rapporteras dock ha försökt trumma upp stöd inför omröstningen.
-Jag vill se dem som försöker förråda mig i ögonen, säger han till den italienska tidningen Libero.
Ett villkor för Greklands nästa krisutbetalning, som kan betalas ut redan i november, är att landets nya regering tydligt uttrycker att den står fast vid det nya stödprogram som man kom överens om på toppmötet i oktober. Sent på måndagen sade eurogruppens ledare Jean-Claude Juncker att man bett den grekiska ledningen att skicka ett brev med just den innebörden.
Grekland behöver pengarna senast i mitten av december.
EU:s finansministrar möts i dag i Bryssel, bland annat för att diskutera hur Europas banker ska stärka sin kapitaltäckning. Beslut finns redan på att kapitaltäckningen ska öka till 9 procent och EU:s bankmyndighet EBA bedömer att bankerna då behöver öka sitt kapital med cirka 106 miljarder euro.
Finansminister Anders Borg oroas för att det nu finns länder som försöker vattna ur kraven på bankerna.
-Vi måste göra vad vi har lovat. EBA har sagt att vi behöver drygt 100 miljarder euro och vi ska hålla fast vid den siffran. Den ska inte vattnas ur. Vi ska inte ändra på kriterier och redovisningsregler som EBA satt upp, säger Borg på väg in till mötet.
En annan punkt på agendan är frågan om att införa en finansiell transaktionsskatt, en åtgärd som starkt förordas av till exempel Frankrike och många i EU-parlamentet. Men frågan delar EU-länderna i tydliga läger och Sverige hör till gruppen som anser att en sådan skatt enbart skulle skada EU:s konkurrenskraft, om den inte införs globalt.
-Det är ett väldigt effektivt sätt att minska tillväxten i Europa och det skulle öka lånekostnaderna för skuldsatta länder, säger Anders Borg, som brukar föra fram Sveriges erfarenheter av "valpskatten" som ett argument för att de finansiella transaktionerna bara flyttar om de beläggs med skatt.