–Skanska är i dag ett av världens ledande byggföretag med verksamhet inom hus- och anläggningsbygge. När företaget grundades 1887 i Malmö var det under namnet Skånska Cementgjuteriet. Initiativ till det nya bolaget togs av Rudolf Fredrik Berg, som är född i Stockholm, och växte upp i Uppsala.
   En av Skanskas första större uppdrag får de också just i Uppsala, då de medverkade i ombyggnaden av Uppsala Domkyrka under åren 1887 till 1893. Skanska lät då tillverka ett stort antal utsmyckningar i cement. Mest känd är den fyra meter höga ängeln som tidigare prydde Domkyrkans fasad. Hos stadens konservativa väckte ängeln kritik och fick i folkmun namnet St:a Cement.
   1938 ersattes ängeln med dagens domkyrkoängel och cementängeln plockades ned. Var finns den då i dag? Den pryder en kyrkogård i Malmö och röster har faktiskt höjts för att den ska återföras till Uppsala.

Hur har då Skanska utvecklats under de mer än 130 år som gått sedan att det grundades?
– Från början var Skanska ett bolag som gjorde olika typer av cement och betonggrunder. Även om bolaget var tidigt ute med att bygga hus och lägenheter 1897 kom mycket att under lång tid handla om infrastrukturprojekt som vägar, kraftverk, flygplatser och broar. Exempelvis har Skanska byggt många av våra vattenkraftverk i Sverige och även Öresundsbron, berättar Magnus Lambertsson, marknads- och försäljningschef på Skanska.

Går det att se spår av grundaren Rudolf Fredrik Berg i dagens Skanska?
– Det gör det, han var en pionjär inom socialt ansvarstagande vilket funnits med som en röd tråd i Skanska sedan dess. Rudolf Fredrik Berg lät till exempel etablera en skola, ett bibliotek och även en av Sveriges första arbetsförmedlingar. En del av detta är att etiska frågor alltid varit viktiga i Skanska och att vi därför har valt bort länder där det inte går att driva projekt på ett hållbart sätt. Det sociala ansvarstagandet har även påverkat att vi var tidigt ute med grön hållbarhet och på senare år även kopplat på social hållbarhet, säger Magnus Lambertsson.

Vilken roll har Skanska spelat i den svenska samhällsutvecklingen?
– Vi har alltid velat ta en roll i samhällsdebatten för att få till långsiktiga spelregler, så att alla vet vad man kan förvänta sig av ett bostadshus. Sedan har vi även alltid varit innovativa med nya byggtekniker. Ett exempel är Allbetonghuset som togs fram under 1950-talet med bärande innerväggar av betong och som senare kom att tas efter av många andra byggföretag. Ett annat är det stora ansvar som togs under 1960-talet när Skanska som en del av Miljonprogrammet byggde i snitt 10 000 lägenheter om året. Där var vi tidigt ute med att utveckla metoder för att göra byggandet mer effektivt och att använda prefabricerade element som monterades ihop på arbetsplatsen. Det gjorde att byggandet fick en jämnare kvalitet och samtidigt kunde man bygga snabbare. På ett liknande sätt kom samarbetet med Ikea, BoKlok, som startade i slutet på 1990-talet att skapa en ny trend mot mer yteffektivt byggande. Sedan dess har vi byggt 10 000 BoKlok-bostäder med smarta välplanerade yteffektiva hem. Och bara i Uppsala län har vi just nu fyra BoKlok-projekt igång, säger Magnus Lambertsson.

Vad är då Skanska för ett företag i dag?
– En ökande del av Skanska handlar om bostadsutveckling där vi står för allt från första idé om att skapa ett bostadsprojekt till att byggnaden är klar och övergår i förvaltning. Bostadsutveckling är ett bra sätt att bidra till ett bättre samhälle, där vi även engagerar oss allt mer för att ta ett större ansvar för själva bostadsområdet runt om bostäderna. Hur får vi till bra mötesplatser och hur kan vi till exempel underlätta för att de som bor där kan cykla till jobbet? För oss är det viktigt att inte bara bygga hus utan att även se till vilken livsstil som möjliggörs av de bostadshus som vi bygger, berättar Magnus.

Några av Skanskas aktuella projekt i Uppsala just nu är: Brf Rosteriet i Kungsängen som är inflyttningsklart med tillgängliga lägenheter på 1-4 rum och kök, BoKlok Saturnus i Fullerö Hage och 108 lägenheter i Rosendals Port som är i planeringsskedet. Två av de projekt som Skanska i Uppsala fått allra mest uppmärksamhet för är annars Uppsala Entré med sina spektakulära lutande fasader och kontorsfastigheten Juvelen som blir färdigställd 2019. Alla dessa projekt har det gemensamt att de har byggts med en långtgående hänsyn till miljön, vilket är ett område som Skanska tagit en ledande roll inom.

Hur kommer det sig då att Hem från Skanska tagit en ledande position vad gäller miljövänligt byggande? En del av svaret går att koppla tillbaka till den röda tråden av socialt ansvar i företaget. En annan del av svaret berättar Matilda Unge, grön affärsutvecklare på Skanska:
   – På grund av de problem som vi fick med Hallandsåsprojektet 1997 fick vi anledning att ta tag i miljöfrågorna tidigt. Det vi har sett sedan dess är att ha koll på miljön inte bara är bra för miljön utan också är ekonomiskt lönsamt. Därför kom vi också att år 2000 bli världens första globala byggkoncern som certifierades i miljöledningssystemet ISO 14000. Sedan dess har vi byggt flest Svanenmärkta bostadshus i Sverige och bidragit till att hela branschen bygger mer miljövänligt, säger Magnus Lambertsson.

Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad gäller miljövänligt byggande?
– Det är en ganska dramatisk utveckling. För fem år sedan var man i början på att titta på miljöanpassat boende, det fanns miljömärkningar som Miljöbyggnad och Svanen. För oss är det standard i dag. Vi bygger bara Svanenmärkta byggnader och sedan 2010 mäter vi vårt egna verktyg Gröna Kartan alla våra byggprojekt.

Vad har drivit den här utvecklingen?
– Främst är det medvetenheten från oss byggbolag, att vi i själva byggprocessen står för en stor del av miljöbelastningen om det inte byggs på rätt sätt. Tidigare var det mer fokus på att bygga energieffektiva hus och mindre på miljövänlighet under byggprocessen. I dag vet vi att om vi bygger under en miljömärkning, så bygger vi täta och bra hus. Viktigt är att när du bygger miljöanpassat är det inte bara en fernissa på ytan, utan att det faktiskt ger en bättre inomhusmiljö, lättare förvaltning av bostäder och bättre arbetsmiljö under byggprocessen. Genom att kemikalier som tidigare användes i byggande rensas ut så blir det både bättre för de som bygger och ska bo i husen. I Svanenmärkningen kommer även andra aspekter in såsom andelen dagsljus, som är viktigt för både trivsel och hälsa, förklarar Matilda Unge.

Hur kan då Skanska i sitt bostadsbyggande bidra till social hållbarhet?
–I dag finns det hela tiden med i vår dialog med markägare hur ett bostadsprojekt kan bidra till samhället ur ett större perspektiv. Vi gör sociala hållbarhetsplaner, och verkar även för att blanda olika bebyggelsetyper som hyresrätt och bostadsrätt. För de som köper bostäder är det också viktigt att vi på Skanska är en trygg partner. Om det till exempel skulle vara så att alla bostäder i en bostadsrättsförening inte säljs så köper vi själva upp de lägenheterna. Vi har arbetat med bostadsutveckling i mer än 80 år och kommer fortsätta att bygga vidare på ett grönare Sverige och grönare Uppsala lång tid

LÄS MER om Skanskas miljö- och hållbarhetsarbete

 

♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦

 Den här annonsen är producerad av Insert Media 
– en del av Upsala Nya Tidning