Förra året var det nypremiär för SM-finalerna i bandy på Studenternas. Det kunde knappast ha börjat bättre då ett rejält publikrekord slogs under damernas bandyfinal med 5 198 personer (mot tidigare 3 902 från 2005). Den 23 mars är det dags för årets folkfest och förväntningarna är naturligtvis att lyckas slå rekordet från förra året.

Vad betyder det då för bandyn i Uppsala att finalerna är tillbaka? En av Uppsalas profiler inom bandyn är Elin Fahlén, från Uppsala Bois. En förening som i dag har Sveriges största dam- och flickverksamhet.
   – Jag kom med när föreningen gjorde en omstart av damlaget säsongen 2016/2017. Det är ett otroligt go i föreningen, det är lite som en andra familj för många. För oss är det stort att finalerna är tillbaka på Studenternas. Jag har varit på finaler i Stockholm tidigare men det blir en helt annan folkfest här. Längs hela Fyrisån flockas människor på väg till arenan. Hela staden andas bandy. Det är viktigt för alla ungdomar att de har något att se upp till, här betyder SM-finalen mycket, berättar Elin Fahlén, spelare i Uppsala Bois A-lag.

Med sin erfarenhet från elitseriespel med Hammarby har Elin betytt mycket för Uppsala Bois unga A-lag.
   – Efter 11 raka segrar i årets allsvenska är vi nu klara för kval till elitserien. Drömmen vore förstås att få spela SM-final på Studenternas med Bois, säger Elin.

 

Mike Ling med erfarenhet från i stort sett alla SM-finaler på Studenternas berättar om arbetet som görs bakom kulisserna.
   – Det är jätteroligt för Uppsala som stad att finalerna är tillbaka. För oss som arbetar med anläggningen innebär det att vi inför SM-finalerna behöver finnas på plats mer och ha full koll på allt. Det är ett bra samarbete mellan oss på Sportfastigheter, kyltekniker och Uppsala kommuns verksamhetsdrift som känner isen och snabbt kan avgöra om något behöver justeras, berättar Mike Ling, drifttekniker på Sportfastigheter.

För att se till att det blir en bra is att spela på under finaldagen, krävs det en hel del förarbete. Vädret påverkar också kvaliteten på isen, kommer det till exempel regn är det risk att den blir knottrig.
   – Min uppgift är att se till att anläggningen fungerar och att det kommer kyla till planerna så att de som arbetar med verksamhetsdriften kan göra själva isen. De har känslan för is och sköter själva isskötseln. Kylan kommer från kylkompressorer. Tillsammans med Örebro är vi ensamma om att använda åvatten för att kyla gasen, en metod som är mer effektiv än fläktkylning. Åvatten från Fyrisån och gasen leds upp i tre kyltorn, innan den kylda gasen leds ut i rörbädden. I början av september har vi oftast is, tidigare än många andra, berättar Mike.

Vilka utmaningar finns då på finaldagen?
– Under finaldagen är min roll att finnas på plats tillsammans med verksamhetsdriften och kylteknikern, att ha ett helikopterperspektiv på kylledning och fastighet. Dyker det upp problem så blir det vår roll att lösa det, helst av allt ska man inte märka av att vi finns på plats, då har allt gått bra. Det som inte går att styra är förstås vädret. Är det för varmt kan det bli problem med isen och ännu värre är det om det samtidigt blir mulet och låga moln. Då når inte den kosmiska strålningen planen, som gör att kylan hålls nere. Klart och kallt väder är bäst, säger Mike Ling.

LÄS MER om Sportfastigheter

♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦

Den här annonsen är producerad av UNT Content Studio
– en del av Upsala Nya Tidning