Den afrikanska kontinenten har haft en häpnadsväckande stark utveckling på senare år. Stadig ekonomisk tillväxt, minskande fattigdom och uppfyllda millenniemål liksom ett minskande antal väpnade konflikter har gjort att många tvingats omvärdera sin bild av Afrika. 94 procent av människorna på den afrikanska kontintenten lever i ett land där samhällsstyrningen generellt förbättrats sedan år 2000. Det visar Mo Ibrahim Index.

Om denna positiva utveckling ska fortsätta så måste det till bättre förvaltning av ekonomi, sociala villkor, rättssamhälle och myndigheter.

Det finns inga genvägar, Afrika måste ha bättre ledare och styrning. Det krävs ledare som är modiga och kompetenta nog att ta tag i korruption, bristande öppenhet och brott mot mänskliga rättigheter.

Artikelbild

Iina Soiri

Ledare som brinner för att driva politik och tillsätta medel för att laga hål i vägar, ge lärare goda förutsättningar att undervisa, fylla hälsokliniker med kvalificerad personal och nödvändiga läkemedel samt skapa riktiga jobb även i den privata sektorn. Allt detta kräver pengar, men viktigast av allt är bra ledare och institutioner.

Vad pengarna beträffar så har en stor del av investeringarna på senare år kommit från Kina, Indien och Brasilien, vilket oroat traditionella samarbetspartners som EU och USA. Det har talats mycket om allt starkare band mellan Afrika och världens nya ekonomiska stormakter. Men det finns en region i världen vars relation till den afrikanska kontinenten fortsätter på samma sätt som den gjort i decennier: Norden.

Ett unikt band av solidaritet och partnerskap har växt fram mellan folk i afrikanska och nordiska länder. Detta visar sig i form av stora satsningar på bistånd och aktivt samarbete inom många områden.

De nordiska länderna toppar de flesta listor över välfärd, livskvalitet och hälsa, ja till och med lycka. Detta förklaras ofta med en så kallad ”nordisk modell” byggts under långt tid genom framgångsrik ekonomisk utveckling, progressiv skatt och höga investeringar i social sektor och utbildning. Samtidigt kan länderna stoltsera med öppenhet, transparens och rättssäkerhet vilket lett till att befolkningen hyser stort förtroende för samhällets institutioner. God samhällsstyrning är inte bara en teknisk term i de nordiska länderna, den är en del av livet. De nordiska folkens intresse för välfärd sträcker sig också utanför de egna gränserna och i form av verklig solidaritet med världens fattiga och förtryckta.

Kan Afrika lära av de nordiska länderna när det gäller ledarskap och starka institutioner? Afrikas folk och ledare har trots allt i växande grad sökt afrikanska lösningar på afrikanska problem. Men vi lever i en global värld där lösningar ofta nås genom ömsesidigt lärande och samarbete, även om sociala modeller inte automatiskt kan kopieras från en region eller kultur till en annan.

De nordiska länderna förespråkar och stödjer demokrati, mänskliga rättigheter och förbättrad samhällsstyrning, men på sitt eget subtila sätt.

Deras relativt neutrala och icke-koloniala historia har möjliggjort samarbete på jämställda villkor med länder i andra delar av världen. Stora investeringar inom forskning, utveckling och kunskapsproduktion har inte bara lett till nationell utveckling utan även bidragit till att lösa globala problem. När afrikanska regeringar förvaltar sina nyvunna rikedomar i syfte att skapa långsiktigt välstånd för människor handlar allting om samhällsstyrning: bättre ledarskap, ökat inflytande för medborgarna och starkare institutioner på nationell nivå och på den afrikanska kontinenten som helhet.

Afrika upplever påtagligt ökad ojämlikhet, vilket skapar missnöje och slitningar i den sociala gemenskapen. Här kan vi kanske lära oss något av de nordiska ländernas inkluderande kapitalistiska modell. Vi behöver alltså inte uppfinna hjulet på nytt men måste samtidigt utveckla ett som passar våra afrikanska förutsättningar. Ett som kanske liknar det nordiska, fast utan vinterdäck.

Mo Ibrahim

Mo Ibrahim Foundation-stiftelsens grundare och ordförande, huvudtalare under Nordiska Afrikadagarna i Uppsala 26–27/9

Iina Soiri

direktör för Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala