Det fria skolvalet är viktigt. Det innebär dessvärre att det ibland finns fler sökande elever till en viss skola än vad det finns platser. Uppsala kommun har sedan några år tagit bort upptagningsområden i kommunen och använder sig i stället av relativ närhetsprincip. Detta är bra. Utan ett fritt skolval får vi inlåsningseffekter, som är negativt ur elevernas synvinkel och minskar den enskildes rätt att fritt få välja den skola som passar bäst.

Alla system har dock sina brister, så även detta. Vi menar att man skulle kunna ompröva de principer vi har i dag, när vi ser att det inte alltid faller ut på det sätt som önskats, så att vi även tillgodoser fler behov än de strikt geografiska.

Skolverket skriver detta om närhetsprincipen: Det är kommunen som avgör hur många elever som får plats vid varje skolenhet.

Artikelbild

| Anna Manell (FP) ledamot utbildningsnämnden.

Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål när den placerar en elev vid en viss skolenhet. Men vårdnadshavarens önskemål om placering vid en viss skolenhet får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet (närhetsprincipen). Det kan finnas flera skolor i kommunen som anses vara belägna nära hemmet så närhetsprincipen innebär inte alltid att barnet blir placerat i den skolenhet som ligger närmast. När antalet elever som vill gå på en skola är större än det antal platser skolan erbjuder, måste kommunen därför bedöma vilka elever som har bäst rätt till en plats på skolan.

Det hela handlar om hur kommunen väljer att tolka närhet till hemmet. Skillnaden ligger i om man strikt går efter principen ”närmast får platsen”, som i Uppsala kommun, eller om det handlar om relativ närhet, det vill säga en skola inom rimligt avstånd som man exempelvis gjort i Stockholms stad. Det finns alltså utrymme för bägge tolkningarna. Således finns det utrymme i skollagen för exempelvis syskonförtur. Detta är särskilt viktigt för barn i de lägre årskurserna. Syskonförtur kan dock aldrig gå före barns berättigade krav på en placering vid en skolenhet nära hemmet.

En annan grupp som ibland undantas och ibland inte, är elever med särskilda behov. Här behöver riktlinjerna och rutinerna bli tydligare. Elever som har behov som kräver exempelvis teknisk utrustning eller specifik lärarkompetens som redan finns i en skola i närheten, bör rimligen kunna anföra detta. Andra behov, som är av mer individuell karaktär bör också kunna vägas in. Därmed finns skäl att lyfta denna fråga för beslut på politisk nivå, såsom utbildningsnämndens individutskott.

I och med den strikta relativa närhetsprincipen blir populära skolor i innerstaden reserverade för de barn som bor i närheten. Elever som bor utanför stadskärnan eller på landsbygden blir därmed utestängda från centralt belägna skolor som erbjuder en viss profil och tvärtom.

Artikelbild

Oscar Matti (FP) ersättare utbildningsnämnden.

Här skriver Skolverket: Varken kommuner eller huvudmän för fristående grundskolor får som huvudregel använda tester och prov som villkor för antagning eller för urvalet av elever.

Det finns dock undantag för vissa speciella utbildningar. Det gäller utbildningar som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd från och med årskurs 7.

Artikelbild

| Marta Obminska (M) f d anda vice ordförande i utbildningsnämnden och riksdagsledamot.

Genom att exempelvis reservera en kvot för dessa, så att både elever som bor nära och elever som visar vissa färdigheter, kan antagningen breddas till populära skolor med en specifik inriktning. Skolor som är populära förlorar ibland elever under läsåret, genom att eleven kanske flyttar eller byter skola.

För att kunna fylla dessa platser är det rimligt att elever som vill gå och tidigare sökt skolan men ej antagits, kan lista sig och därmed få en ny chans. Vi vill att man utreder:

Artikelbild

Kenny Jonsson (C), ledamot utbildningsnämnden.

  • syskonförtur för barn i åk F-3
  • att särskilda skäl ska kunna anföras
  • antagningsprov till reserverade kvoter
  • att införa ett system med reservlistor.

Utan att göra avkall på elevens rätt att kunna gå i en skola nära hemmet, anser vi att antagningsreglerna bör omprövas och utredas, så att fler kan få möjlighet att välja skola.

Artikelbild

| Martin Wisell (KD), ledamot utbildningsnämnden.

Anna Manell (FP), ledamot utbildningsnämnden

Oscar Matti (FP), ersättare utbildningsnämnden

Marta Obminska (M), f d anda vice ordförande i utbildningsnämnden och riksdagsledamot

Kenny Jonsson (C), ledamot utbildningsnämnden

Martin Wisell (KD), ledamot utbildningsnämnden