I dag träffar ledningen för Uppsala universitet kommun- och riksdagspolitiker från Uppsala län för att presentera universitetets förslag inför regeringens forskningsproposition.

Forskning är en långsiktig samhällsinvestering. Avkastning och samhällsnytta uppstår oftast efter interaktion mellan olika aktörer i flera steg. Välfungerande system som stärker samverkan mellan akademisk forskning, offentliga aktörer och näringsliv är av betydelse för både forskningskvalitet och nyttiggörande.

Som ledande kunskapsnation behöver Sverige ha åtminstone några universitet i världsklass, lärosäten som bedriver forskning på högsta internationella nivå och utbildning av högsta kvalitet.

Artikelbild

Uppsala universitet är och ska vara ett av dessa. Sverige står sig väl med tre och ibland fyra universitet rankade bland världens hundra främsta lärosäten. En nödvändig förutsättning för att Sverige ska förbli en stark forskningsnation är att regeringens forskningspolitik främjar högsta vetenskapliga kvalitet. Det är grunden för samarbeten och utbyten med andra globalt ledande forsknings- och utbildningsmiljöer och för möjligheten att rekrytera lärare, forskare och studenter från hela världen.

Ett väl fungerande forskningsfinansieringssystem ska klara många uppgifter:

• skapa förutsättningar för såväl nyfikenhets- som utmaningsdriven forskning och samtidigt ge incitament för innovation och nyttiggörande,

• vara kvalitets- och prestationsbaserat och samtidigt skapa utrymme för såväl strategiska nysatsningar som långsiktiga infrastrukturinvesteringar,

Artikelbild

• stimulera konkurrens och samtidigt utgöra underlag för transparenta, förutsägbara och jämställda karriärsystem för forskare och lärare.

Men dagens svenska system för offentlig forskningsfinansiering innehåller både obalanser, överlappningar och glapp.

Obalansen gäller fördelningen mellan den alltför höga andelen externa forskningsmedel och den alltför låga andelen basanslag som lärosätena har rådighet över. Bas­anslaget är förutsättningen för strategiskt akademiskt ledarskap, väl fungerande karriärsystem och långsiktigt ansvar för nödvändiga forskningsinfrastrukturer.

Överlappningarna gäller den statliga forskningsrådsstrukturen med många aktörer som var och en utformar egna forskningsstrategier, som sedan förväntas materialiseras inom och genom lärosätena.

Samtidigt finns ett glapp i finansieringskedjan mellan tidig upptäckt och nyttiggörande. Detta gynnar varken kvalitet eller möjligheten att nyttiggöra forskningen i samhället.

Sverige är ett litet land där många angelägna behov ska samsas inom ramen för begränsade resurser. Uppsala universitet bejakar framväxten av en tydligare rollfördelning inom sektorn. Sverige behöver både internationellt orienterade forskningsuniversitet och regionalt förankrade högskolor med större fokus på utbildning. Incitament för arbetsdelning, samarbeten och profilering behövs för en positiv utveckling i sektorn.

Uppsala universitet är ett fullskaligt, internationellt forskningsuniversitet som förenar vetenskaplig spets med ämnesbredd och som tar ansvar för såväl brett tillgängliga experimentella plattformar som smala profilämnen.

Universitetet har ambitionen att befästa och stärka sin ställning i den exklusiva gruppen av globalt ledande lärosäten. En sådan utveckling kräver både spelregler och ett finansieringssystem som ger handlingsutrymme och rådighet i strategiska frågor. Det är utgångspunkten för nedanstående forskningspolitiska rekommendationer.

1. Öka handlingsfriheten för stärkt internationalisering, nyttiggörande och konkurrensförmåga, genom att snarast ta itu med begränsande regelverk.

2. Öka andelen basanslag för forskning och stärk utbildningsfinansieringen för att ge lärosätena möjligheter att göra självständiga vägval.

3. Säkra finansieringen för forskningsinfrastruktur och en struktur för nationellt samråd.

4. Stärk internationaliseringen av svensk högre utbildning, genom exempelvis stipendieprogram, ökade möjligheter för lärosäten att etablera sig utomlands samt snabbare validering av nyanländas studier i hemländerna.

5. Skapa nationell plan för digital informationsförsörjning, Uppsala universitet är redo att leda ett sådant arbete.

6. Skapa förutsättningar för tydliga och jämlika karriärvägar för lärare och forskare. Dagens fyraåriga meriteringsanställning behöver kompletteras.

7. Inför avtal för forskning och utbildning i skolmiljö i samarbete med skolan, liknande det som i dag finns inom vården.

8. Tydliggör och stärk lärosätenas eget kvalitetsansvar inom forskning, utbildning och samverkan.

9. Ge förutsättningar för stärkt samverkan mellan universitet och samhälle för innovativa lösningar på samhällets utmaningar.

10. Konsolidera finansieringen av de strategiska forskningsområden som byggts upp inom lärosätena, och vidareutveckla SciLifeLab med gemensam förvaltning av regering, lärosäten och finansiärer enligt dagens modell.

Eva Åkesson, rektorAnders Malmberg, prorektorStellan Sandler, vicerektor medicin och farmaciTorsten Svensson, vicerektor humaniora och samhällsvetenskapJohan Tysk, vicerektor teknik och naturvetenskapKatarina Bjelke, universitetsdirektör