Ledande experter presenterar allt mer avancerade lösningar för att vi ska konsumera mindre och effektivare till gagn för klimat och miljö. Eftersom transport står för en mycket stor del av klimat- och miljöförstörelsen, men samtidigt utgör en viktig del av våra liv presenteras nästan dagligen nyheter om detta på fordonssidan.

Men i jämförelsen mellan elbilar och bensindrivna bilar saknas en ärlig och långsiktig konsekvensanalys mellan de två fordonens bränslekällor, där man redovisar såväl långsiktig verklig kostnad som en analys på konsekvenser för klimat och miljö.

Ett problem man inte kommer undan med är de mycket tunga batterier som krävs i fordonen. Många väger över två ton, vilket innebär att en ”dödvikt” på ett halvton transporteras, vilket kostar energi. Vill du ladda din bil hemma går det för några kronor per dygn men för snabbladdning krävs laddboxar på 22 kilowatt, vilket fordrar en elsäkring på 32 ampere – en omöjlighet för de flesta.

Många elbilsägare kommer förr eller senare att få en chock när batteriet måste bytas. Ett batteri på 41 kWh kostar nämligen cirka 80 000 kronor. Bilindustrin påstår visserligen att man kan byta ut enskilda celler i batteriet men problemet är att alla celler i batteriet som är seriekopplade åldras ganska likvärdigt. Elektricitet är dessutom en bristvara redan i dag.

När det gäller bensin- och dieseldrivna fordon har vi med 120 års erfarenhet en tämligen grundläggande kunskap om vad de åstadkommer, positivt som negativt. En motsvarande konsekvensanalys för eldrivna fordon saknas, alltför mycket fokus har lagts på energiförbrukningens och avsaknaden av avgasers positiva påverkan på miljön.

Historiken för elfordon är kort och framtiden mer än oviss. Här måste de som driver utvecklingen av eldrift tillsammans med oberoende forskare satsa mer på att simulera olika scenarion utifrån den riktning man kan anta att utvecklingen går för de olika energikällorna.

Hur kommer exempelvis tillgång och kostnad för råvaror till batterierna att utvecklas?

En del politiker utlovar förändring och specifika tidslinjer: "År X ska fordonsflottan se ut si och så".

Sådana budskap har oftast ett enda syfte: Att skapa rubriker för att locka främst gröna väljare.

Jag hoppas att dessa politiker, varav många skjuter från höften, satsar mer på just långsiktiga konsekvensanalyser för det som inbegriper framtidens fordon och trafik.

Politiker som har bristande kunskap på området, i kombination med press på sig att ge intryck av ett långsiktigt tänkande, piskar på dagens bilindustri till att i rasande fart spotta fram olika lösningar som kanske inte alltid är genomtänkta.

Det skulle vara välgörande om politik och bilindustri inte tänkte tio år fram i tiden, utan 50.

Självklart finns det vinster i ”learning by doing” men risken är att ett lapptäcke av olika varianter på elektrifierade bilar skapas. Hur många av dessa bilar uppnår en livslängd på vägarna som försvarar deras miljöpåverkan? Jag uppmanar våra politiker att arbeta på en långsiktig helhetsbild för framtidens elfordon, inte enbart bilar.

Hur ska framtidens eltransporter skapas, från mineralgruvan till samhällsstrukturen, år 2050?