I dag 18/6 är det dags för årets sista stora riksdagsdebatt: konstitutionsutskottets granskning av regeringen. Det blir en debatt som riktar ljuset mot en av de viktigaste grundbultarna i det svenska statsskicket: offentlighetsprincipen. I fokus för står Näringsdepartementet och näringsminister Annie Lööf.

Konstitutionsutskottet (KU) har starkt ifrågasatt hur näringsdepartementet har skött en begäran från Aftonbladet om att få ta del av allmänna handlingar. Det dröjde för länge innan begärda handlingar lämnades ut. Därtill lämnades de ut till Ekot innan Aftonbladet fick ta del av dem.

Kritiken riktas mot näringsminister Annie Lööf, som är ytterst ansvarig. Annie Lööf kritiseras också för att ha lämnat felaktiga uppgifter, när hon frågades ut om saken.

Men även statsministern har ett övergripande ansvar för hur offentlighetsprincipen hanteras i Regeringskansliet, påpekar KU. Han har det yttersta ansvaret för att Regeringskansliet på ett bättre sätt lever upp till de krav som ställs i Tryckfrihetsförordningen.

Vi menar att de brister som har kommit fram i konstitutionsutskottets granskning är så anmärkningsvärda att de borde bli utgångspunkt för en bredare debatt. Frågans allvar understryks av att inte bara KU, utan också Justitieombudsmannan (JO), har framfört kritik. JO menar att regeringskansliets organisation inte är anpassad efter de krav som följer av offentlighetsprincipen.

Vad är det då för konkreta brister som kritiken handlar om?

En första brist handlar om att företrädare för olika massmedier inte har behandlats lika. Krav på lika behandling följer av den grundläggande princip som kallas för likhetsgrundsatsen och som återfinns i Regeringsformen.

När Näringsdepartementet lämnade offentliga handlingar först till Ekot i stället för till Aftonbladet, då följde man inte principen att behandla alla lika. Dessutom, säger KU, kan det inte uteslutas att näringsdepartementet agerade för att få ut sin version först. Om så skulle vara fallet framträder bilden av en regering, som försöker styra vilken information som ska vara tillgänglig för allmänhet och media.

Den andra bristen handlar om att offentliga handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen ska lämnas ut genast eller så snart det är möjligt, om någon begär det.

KU liksom JO bedömer att Regeringskansliet inte har levt upp till det här skyndsamhetskravet. Hanteringen av Aftonbladets förfrågan till näringsdepartementet är ett exempel. Det illustrerar ett generellt problem med långsam handläggning när handlingar ska lämnas ut från regeringskansliet.

I veckan som gick fick vi ett nytt exempel på samma fenomen. Tidningen Expressen har enligt uppgift fått vänta i tre månader på att få ut begärda handlingar från utrikesdepartementet. Förfrågan gällde representation i samband med Hillary Clintons besök förra året.

Vi menar att det är av yttersta vikt att statsministern nu vidtar kraftfulla åtgärder för att åtgärda de brister som KU och JO har påtalat. Om så inte sker finns risken att bilden befästs av en regering, som försvårar granskning och som försöker styra vilken information som ska vara tillgänglig för allmänhet och media.

Offentlighetsprincipen är en grundpelare i vår demokrati. Den är det främsta uttrycket för den demokratiska öppenhet, som under lång tid har lagt grunden för ett väl fungerande folkstyre och en väl fungerande förvaltning. Regeringen bör visa skärpt respekt för offentlighetsprincipen och se till att Regeringskansliet i framtiden utgör ett föredöme på detta område.

Det bör också vara en självklarhet att KU kan lita på att de uppgifter som lämnas vid utfrågningar är fullständiga och korrekta. Om uppgifter som lämnas från regeringsföreträdare är oriktiga, missvisande eller ofullständiga undergrävs den konstitutionella kontrollen.

Ytterst handlar dagens debatt om förtroendet för demokratin. Detta förtroende bör vi gemensamt värna om.

Björn von Sydow
gruppledare (S) i konstitutionsutskottet, f d talman
Lena Sommestad
riksdagsledamot (S), konstitutionsutskottet
UNT 18/6 2013