Vi som skrivit denna debattartikel har drivit frågan om alla elevers rätt under många år och vi kan alla vittna om en situation där många elever inte får sina behov tillgodosedda i grundskolan. Skälet är ofta att deras behov inte uppmärksammas eller att de uppmärksammas alltför sent. Detta får negativa konsekvenser för många elever, men för elever med funktionsnedsättning – exempelvis dyslexi, autism, ADHD, Tourettes syndrom eller andra närliggande tillstånd – är det förödande.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna menar att skollagen redan i dag är tillräcklig för att ge elever med behov rätt till stöd. Men statistiken talar sitt tydliga språk och visar något helt annat. Våren 2017 saknade nära 17 procent av eleverna som gick ut nian godkända betyg i svenska, engelska och matematik (Skolverket). Och denna andel växer för varje år som går.

Läsa-skriva-räknagarantin kommer om den blir verklighet att innebära en förändring som förstärker och tydliggör elevernas rättigheter. Kunskapen om hur viktigt det är med tidiga insatser för att stärka elevers förmåga att tillgodogöra sig undervisningen i skolan kan inte nog betonas. Här har åtgärdsgarantin en avgörande betydelse för att elever får det viktiga stödet redan under de första värdefulla skolåren. Genom screening redan i förskoleklass kommer elevers behov att uppmärksammas vilket möjliggör tidiga insatser och adekvat stöd.

Artikelbild

Lars Ohly, Funktionsrätt Sverige

Kritikerna menar att åtgärdsgarantin kommer att innebära mer administrativt arbete för lärarna.Det är sant att den enskilde läraren har en nyckelroll när det gäller tidig upptäckt och genomförande av stöd. Därför är det angeläget att redan yrkesverksamma lärare ges fortbildning, något som också ingår i förslaget till åtgärdsgaranti.Resursbristen anges ofta som en vanlig orsak till att insatser inte sker i tid eller i tillräcklig omfattning. Även här innebär åtgärdsgarantin att kommunerna i högre grad ska prioritera resurser till skolan.Vi menar att åtgärdsgarantin också förutsätter en fungerande elevhälsa och ett specialpedagogiskt stöd. Därför finns ett stort behov av att även utveckla denna del av skolan.

När det gäller dagens grundlärarutbildning menar vi att den, oavsett åtgärdsgarantin, måste tillföras ökat innehåll om funktionsnedsättningar. Här behövs också mer betoning på metodik och didaktik och möjligheter till reflektion om erfarenheter från de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. Detta är förutsättningen för att kunna möta mångfalden av varierande behov och förutsättningar hos de elever som lärarna sedan möter i skolan.Detta saknas i princip i dagens grundlärarbildning vilket Skolkommissionen också konstaterar i sitt betänkande Samling för skolan (SOU 2017:35).

Åtgärdsgarantin ger ingen garanti för att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna men den säkerställer att elever med behov av stöd fångas upp tidigt och får det stöd som de behöver. Förslaget är som vi ser det ett stort steg i rätt riktning, och det är därför ytterst angeläget att det genomförs.

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s barnkonvention. Enligt dessa konventioner är rätten till utbildning och en fungerande skolgång för alla barn och unga en grundläggande rättighet. Detta förutsätter en lärmiljö som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig. Tillgången till stöd för elever i behov av stöd är en viktig del av denna lärmiljö. Det handlar om att uppnå varje elevs grundläggande funktionsrätt.

Funktionsrätt Sverige har i en skrivelse till riksdagens utbildningsutskott uttryckt vårt starka stöd för regeringens förslag om en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Vi hoppas att alliansen och Sverigedemokraterna nu besinnar sig och att en majoritet röstar för förslaget om en åtgärdsgaranti i riksdagen.

Lars Ohly

Funktionsrätt Sverige

Lars Berge Kleber

Afasiförbundet/Talknuten

Simon Klein

Stamningsförbundet

Fredric Helgesson

Föräldraföreningen för dyslektiska barn

Thomas Jansson

FUB

Bengt-Erik Johansson

Dyslexiförbundet

Maria Lundqvist-Brömster

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Anne Lönnermark

Autism- och Aspergerförbundet

Ann-Kristin Sandberg

Riksförbundet Attention

Maritha Sedvallson

Astma- och Allergiförbundet

Peter Nordqvist

Hjärtebarnsfonden