“Är det vårt ursprung, att vi alltid varit ett tydligt alternativ till våra motpoler, som avses?” frågade sig Liberalernas kommunalråd Mohammed Hassan efter att hans parti kallades vänster. Under Hassans ledning valde Liberalerna att spräcka Alliansen i Uppsala och inleda ett aktiv samarbete med Socialdemokraterna och därmed gå emot partiets egen kampanj under valrörelsen.

På scener poserade Hassan glatt med Allianskollegor, i intervjuer pratades det om varför ett Alliansstyre behövdes i Uppsala och i debatter kritiserades Socialdemokraterna av Liberala företrädare. Sedan kom kappvändningen och ett “mittenstyre” i Uppsala blev ett faktum. Det var en dyster utveckling som såg de tydligt icke-liberala krafterna inom det gamla folkpartiet ta över.

Nu står det klart att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna har valt att inleda budgetsamarbete med Vänsterpartiet. För att få igenom hela sitt nya budgetpaket har de styrande partierna gjort sig beroende av Vänsterpartiet och gett dem oinskränktbart inflytande.

Att ett parti som slår sig för bröstet för frihet och öppenhet väljer att sätta sig vid middagsbordet med ett parti som vill avskaffa privat ägande, går inte ihop.

Hassan påpekade att det ligger i Liberalernas DNA att “slå vakt om marknadsekonomi, företagsamhet och frihandel”, men som vi redan sett under det rådande vänsterstyret är detta inte fallet. Oviljan att sälja ut överflödiga kommunala verksamheter, otillräckligt med reformer för näringslivet och en ovilja att sänka skatten klingar väldigt fel med Hassans tidigare utlåtande. När budgetsamarbetet nu inkluderar Vänsterpartiet kommer denna utveckling bara fortsätta. Hur Liberalerna och Hassan tänkte där förundrar vi oss fortsättningsvis över. Så vad har detta budgetsamarbete kommit fram till?

Det pratas om ett “välfärdspaket”, men verkligheten är något annat. Avgiftsfri simskola för barn, en fritidsbank med syfte att låna ut idrottsutrustning, subventionerad “kulturverksamhet” för barn i Gottsunda, ökat byggande i trä i syfte att minska klimatpåverkan, subventioneringar till kommunala restauranger och så vidare. En socialdemokrats allra största dröm. Hur allt detta ska finansieras kan vi redan nu konstatera stavas skattehöjningar, alternativt nedskärningar i kärnverksamhet, och vad dessa reformer gör för Uppsalas akuta problem vet vi inte.

Om man vill ha ett styre som satsar på bättre förutsättningar för företagare, för fler poliser, ökad trygghet och för krafttag mot skolans allt lägre kvalitet, finns det ett tydligt alternativ.

Vi i Moderata ungdomsförbundet vill se ett Uppsala där studenter känner sig trygga att gå hem på kvällen, där företagare kan idka verksamhet, där alla är välkomna och har en möjlighet att göra rätt för sig. Ett Uppsala utan huvudlösa bidrag och gigantiska subventioner. Vi vill se en tydlig riktning präglad av marknadsliberalism, öppenhet och en tro på individens egen förmåga. Vi vill se ett frihetligt Uppsala, inte en daltande kommun med stagnation och höga skatter.

Uppsalas problem är sedan långt tillbaka påtagliga. Att vänsterstyret fortsättningsvis väljer att inte ta tag i dem är en björntjänst för hela Uppsala. Vi i Moderata ungdomsförbundet beklagar oss över Liberalernas vurmande för vänsterpolitik och ser med sorg på när Uppsala nu får ett helt renodlat vänsterstyre med en helt renodlad vänsterbudget.