I måndags (2/7) presenterade Kantar Sifo sin undersökning om anseendet bland svenska myndigheter. Undersökningen, som genomförs sedan 2012, syftar till att undersöka hur allmänheten uppfattar svenska myndigheter.

Faktum är att undersökningens resultat knappt skiljt sig åt genom åren. I samtliga undersökningar har nämligen Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen placerat sig i botten och hamnat långt under snittet. Det visar även flera liknande förtroendemätningar. I toppen återfinns mindre kontroversiella myndigheter som Konsumentverket, Lantmäteriet och Patent- och registreringsverket (PRV).

Årets anseendeindex blev inget undantag. Det visar som vanligt på stora skillnader mellan myndigheter. Undersökningen mäter alltså hur allmänheten uppfattar myndigheterna. Det handlar dels om allmänhetens intryck och tilltro till myndigheterna, och dels hur man uppfattar myndigheternas kvalitet och framgång i verksamheten.

Ett problem med den här typen av mätningar är att merparten av de som deltar i undersökningen inte ens har varit i kontakt med myndigheten den ger sin uppfattning om. Endast omkring en tiondel av de svarande har haft direktkontakt. Undersökningen behöver därmed inte återspegla vad de som kommer i kontakt med myndigheterna faktiskt tycker, inte heller hur pass väl myndigheter sköter sina uppdrag.

Arbetsförmedlingen är ett utmärkt exempel. Det är den myndighet som historiskt sett har lägst anseende och förtroende hos allmänheten, vilket flera mätningar samstämmigt visar. Mellan 11 och 13 procent svarade under perioden 2013-2019 att man hade förtroende för myndigheten, enligt Medieakademins årliga förtroendebarometer. Men hur ser arbetssökande och arbetsgivare på Arbetsförmedlingen?

Enligt myndighetens egna kundundersökningar är bilden en helt annan. Där svarar i stället två av tre arbetssökande som fått jobb att man är nöjd med den hjälp man fått från Arbetsförmedlingen och 39 procent av de arbetssökande har förtroende för myndigheten.

Det mest iögonfallande är att i genomsnitt nio av tio arbetsgivare som vänt sig till Arbetsförmedlingen varit nöjda de senaste tio åren. Och vad sägs om att EU-kommissionen i en rapport framställer myndigheten som väl fungerande ur ett europeiskt perspektiv?

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, menar att den negativa bilden av Arbetsförmedlingen därför är delvis oförtjänt. Problemet för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan är deras kontroversiella uppdrag. Därför menar professor Anders Forslund vid IFAU att förtroendemätningar inte ger en rättvis bild av Arbetsförmedlingen. De tre myndigheterna är även utsatta för politisk debatt och får ofta stå i skottgluggen i media.

Samtidigt påverkas myndigheters anseende starkt av hur allmänheten uppfattar mediebilden då majoriteten av de svarande, nära 60 procent, får sin information om myndigheter via media. Inte genom kontakt med myndigheter.

Det är anmärkningsvärt att åtta av tio uppfattar Arbetsförmedlingens mediebild övervägande negativ, medan bilden för de myndigheter som hamnar i topp i stort sett är den motsatta. En förklaring kan i det här fallet även vara frånvaron av negativ publicitet där de myndigheter som anses ha högt förtroende hos allmänheten heller inte syns i media.

Allmänheten får aldrig höra hur pass väl myndigheter faktiskt sköter sina uppdrag. Försäkringskassan fick i sin kundundersökning 3,7 på en femgradig skala, men det är få som vet. Inte heller hur kunderna ser på Arbetsförmedlingen. Istället framhävs myndigheternas misslyckanden.

Till exempel valde SVT Nyheter (17/4 2015) att publicera delrapporten från granskningen av etableringsreformen, som innebar att Arbetsförmedlingen fick ansvar för etableringen av nyanlända 2010. Men slutrapporten var desto mindre intressant. Den visade, till skillnad mot delrapporten, att reformen hade lyckats och inneburit ett ökat arbetsmarknadsfokus och högre sysselsättning för nyanlända.

Allmänheten får nöja sig med att höra om berättelser och granskningar som ger en förvånansvärt skev bild av myndigheterna. I synnerhet i fallen Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan.

För det borde rimligtvis inte vara så att Konsumentverket och Lantmäteriet sköter sina uppdrag så avsevärt mycket bättre som förtroendemätningarna antyder. De tre "problemmyndigheterna" får nog förlika sig med att fortsättningsvis parkera i bottenträsket i kommande förtroendemätningar. Något annat vore förvånande.