Tre år efter att förhandlingarna lades i träda öppnar åter diskussionerna i ett av de 35 förhandlingskapitlen som reglerar Turkiets möjliga inträde i Europiska unionen. Att kapitel 22, som handlar om regionalpolitik, nu öppnas är ett tecken på att EU:s diplomatiska tryck på Turkiet fungerar.

Turkiet har lanserat nya reformpaket för att stärka landets demokratisering. Samtidigt finns en bestående oro över situationen för grundläggande friheter och rättigheter, framför allt i behandlingen av den kurdiska befolkningen. Kurderna lever ett vidsträckt område som täcker sydöstra delen av Turkiet, norra Irak, norra Syrien och västra Iran. Genom åren har det tvingats leva under förtryck, diskriminering och påtvingad assimilering.

I snart 30 år har den turkiska staten och den kurdiska PKK-gerillan utkämpat ett krig som kostat tiotusentals liv och fått förödande konsekvenser såväl socialt som ekonomiskt. I våras tog dock båda parter ett historiskt beslut när de kom överens om en färdplan mot fred. PKK skulle i ett första steg dra tillbaka sina väpnade styrkor från Turkiet i utbyte mot demokratiska reformer som garanterar kurdernas rättigheter.

Men fredsprocessen riskerar att avbrytas om inte bägge parter lever upp till avtalet. Därför är det av högsta vikt att EU aktivt deltar i fredsprocessen och kräver att den turkiska regeringen uppfyller sin del av avtalet. Om parterna inte skulle följa det som utlovats kan landet åter kastas in i nya våldsamheter.

I norra Irak har kurderna sedan drygt 20 år tillbaka ett självstyre, vilket sedan 2005 har status av federal region i Iraks konstitution. Tidigare i september hölls parlamentsval i irakiska Kurdistan. Valet genomfördes relativt väl och visar att det lokala styret har potential att utvecklas. Men kurderna kommer att behöva stöd från i det fortsatta reformarbetet.

Vi föreslår tre områden där EU kan göra skillnad och ytterligare verka för att stärka kurdernas.

För det första bör EU, när förhandlingarna nu återupptas efter tre års stiltje, fortsätta villkora ytterligare framsteg i medlemskapsförhandlingar med ytterligare framsteg i behandlingen av den kurdiska befolkningen. Det krävs inte bara förändringar i regelverk runt exempelvis privata utbildningar i kurdiska språket eller spärrgränsen till nationalförsamlingen. Det krävs ett genuint mentalitetsskifte inom den turkiska statsapparaten. Om inte förändringar sker inom Turkiets värdegrund kommer landet varken att kunna ta tillvara sin egen mångfald och inte heller bidra positivt till utvecklingen i EU.

För det andra bör EU:s utrikestjänst, EEAS, öppna ett representationskontor i Erbil i irakiska Kurdistan. Ett närvarande EU skulle fördjupa relationerna och EU skulle på plats kunna följa utvecklingen och tydligare markera mot de brister som finns i regionen.

För det tredje bör unionen uppmuntra och underlätta akademiskt utbyte mellan EU och irakiska Kurdistan. Den kurdiska regionen har ett stort utbud av lärosäten och genom större internationellt utbyte kan också kvaliteten förbättras inom både bredd och spets. Fler samarbeten med europeiska universitet stärker också Kurdistans kontakter med västvärlden, vilket är viktigt i en tid när trycket från fundamentalistiska och auktoritära stater och krafter i regionen är stort.

EU kan och bör bli en än mer kraftfull resurs den kurdiska frågan. Europa och Sverige har allt att vinna på finas på plats i en expansiv region med växande företag och konsumentmarknader. Men än mer handlar det om att verka för demokratiska reformer så att årtionden av blodspillan och förtryck kan få ett slut.

Vår och Folkpartiets utgångspunkt är ett EU som växer som främjare av demokrati och mänskliga rättigheter. Det innebär både att ställa krav på kandidatländer och aktivt stödja våra grannar i öst och syd. ”Vi har inga andra vänner än bergen”, så lyder ett känt kurdiskt ordspråk. Det är tid att visa kurderna att EU är deras vän.

Fredrik Malm utrikespolitisk talesperson Folkpartiet

Erik Scheller kandidat till Europaparlamentet för Folkpartiet