Sveriges produktion av energi är en av EU:s renaste. Närmare hälften av den kommer från förnybara källor. Kärnkraften är en grundpelare i svensk elförsörjning och står för cirka 40 procent av dagens elproduktion. Kombinationen av kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och förnybara energikällor gör att vårt energisystem ger mycket låga koldioxidutsläpp.

För att säkerställa driften av Sveriges kärnkraftverk behöver en del reaktorer snart bytas ut. Därför beslöt riksdagen att nya kärnkraftverk får ersättas i takt med att gamla stängs.

En förutsättning för vår framtida elförsörjning är att gamla reaktorer byts ut inom föreskriven tid. Trots att de svenska reaktorernas livslängd är mellan 50 och 60 år måste ett beslut om ersättningsreaktorer tas i närtid. Enligt riksdagens utredningstjänst tar genomförandet av ett nytt kärnkraftsprojekt i bästa fall cirka tio år, varav cirka sex år är byggnation.

Artikelbild

Kärnkraftverket i Forsmark är en av Sveriges största elproducenter och har kapacitet att försörja så mycket som hela Stor-Stockholm med el tre gånger om.

För att Forsmark ska kunna upprätthålla sin kapacitet, är det viktigt att ett beslut snart fattas om att bygga nya reaktorer. För Forsmark 1 behöver ett beslut fattas senast år 2015 om livslängden på nuvarande reaktor bedöms vara cirka 50 år. För Forsmark 2 bör motsvarande beslut fattas är 2016 och för Forsmark tre år 2020.

Eftersom kärnkrafts- och elproduktionsfrågan är kontroversiell kommer sannolikt ett beslut om att bygga nya reaktorer att överklagas vilket skulle förlänga ledtiderna ytterligare. Alternativet, en utfasning av Forsmark skulle troligtvis leda till en rad konsekvenser som till exempel osäker tillgång till el, elbrist vintertid, svårigheter att upprätthålla kraftbalansen och effektbehovet i systemet nationellt och lokalt samt ökade kostnader för import av el.

Även om förnyelsebar energi skulle kunna ersätta den energi, eller merparten av den energi som Forsmarksverket producerar, så skulle tillgängligheten utgöra en osäkerhet. Ett kraftsystems förmåga att klarar elförsörjningen vid de tillfällen då förbrukningen av el är som högst kallas effektbalans.

Skillnaden mellan olika kraftsystem är stor i detta avseende. Kärnkraften medför en kontrollbarhet som säkerställer att det produceras tillräckligt med energi för att klara kalla och vindstilla vinterdagar. Jämfört med kärnkraft vars tillgänglighet uppgår till 90 procent, är motsvarande för vindkraften 6 procent.

Såväl vindkraft som solkraft ger en osäkrare tillgång då kapaciteten är beroende av hur mycket det blåser och att solinstrålningen är god. Vattenkraft kan visserligen hantera obalanser i kraftsystemet bättre, men begränsas av att det är svårt att öka kapaciteten utan allvarliga miljökonsekvenser.

På lång sikt är det naturligtvis svårt att förutse vad en utfasning av Forsmark skulle innebära. Produktionen i Forsmark måste i sådana fall ersättas med inhemsk producerad el och sannolikt även genom import av el. Stängningen av Barsebäck medförde en stor påverkan på effektbalansen i området.

En nedläggning av Forsmark skulle mycket väl kunna innebära en kraftig påverkan ur effektsynpunkt. Hänsyn är då inte heller taget till att fyra andra reaktorer, Oskarshamn 1 & 2 samt Ringhals 1 & 2 kan komma att fasas ur systemet på grund av ålder före 2030.

Sverige är i dag en stor nettoexportör av energi. Om Forsmarksverket läggs ner, kommer det sannolikt att innebära att Sverige i stället måste importera el. Enligt beräkningar på Energimyndighetens referensbana samt vad Forsmarksverket förväntas kunna ha producerat, skulle Sverige år 2030 behöva en nettoimport på 2-4 terrawattimmar (jämfört med 2012 då Sverige hade en nettoexport på cirka 20 terrawattimmar). Med en utfasning kan det också bli problem med att upprätthålla kraftbalansen och effektbehovet i systemet både nationellt och lokalt.

Sverige är ett industri- och exportland. För att upprätthålla den balansen, samt klara kalla vinterdagar, behöver vi en stabil elförsörjning där graden av kontrollerbarhet är hög.

Det är därför viktigt att riksdagen fattar ett beslut om nya reaktorer till Forsmark redan under nästa mandatperiod. Frågan är hur Socialdemokraterna ställer sig till det.

När riksdagen i juni 2010 röstade om att gamla reaktorer får bytas ut, röstade samtliga närvarande socialdemokrater nej. Kommer Socialdemokraterna att stå fast vid denna ståndpunkt efter valet 2014?