Många ungdomar upprörs och engageras starkt av barnen som utnyttjas på tobaksfält runt om i världen. Ingen vill bidra till en industri som utnyttjar barn och orsakar svåra hälsoproblem, fattigdom och miljöförstöring.

”Om jag bara hade vetat, då hade jag aldrig provat!” är en av de vanligaste kommentarerna vi får.

Rökning i Sverige 2015. Är det verkligen ett problem? Det trista svaret är: Ja. Totalt sett har rökningen i Sverige minskat, men trots det är det fortfarande drygt 12 000 Svenskar som dör varje år i tobaksrelaterade sjukdomar. Något som kostar vårt samhälle, lågt räknat, 30 miljarder – utöver det mänskliga lidandet.

Var tredje gymnasielev röker och nästa år beräknas ytterligare 16 000 ungdomar börja röka. 90 procent av alla som börjar röka gör det innan de fyllt 18 år.

Att rökning är skadligt vet de allra flesta. De långtgående konsekvenserna, utöver inverkan på den egna hälsan, är det färre som känner till. Med projektet "Tobaksbarn" och föreläsningen ”50 kr och barnarbete på köpet” ger vi svenska ungdomar insikter om barnarbete, fattigdom, svåra hälsoproblem och miljöförstöring i tobakens spår.

Att prata till unga om svarta lungor har ingen större effekt, men den empati som ungdomarna känner för barnen på tobaksfälten blir en stark drivkraft för att engagera sig i frågan och välja ett tobaksfritt liv.

Vi träffar cirka 30 000 elever per år och verkar också för att sprida kunskap i olika sociala medier och digitala kanaler där ungdomarna är aktiva. I vår uppföljning svarar 67 procent av eleverna att kunskapen om tobaksbarn påverkat dem att inte börja eller sluta använda tobak. Men för att nå verkligt stor effekt behöver vi nå ut till både fler elever, lärare och vuxna i samhället.

Vilken förälder vill skicka sina barn till en skola där var tredje elev röker?

Som förälder behöver man engagera sig, prata med sina barn och ställa krav på att skolan inte är en riskmiljö där barnen utsätts för tobak under sin skoltid. Som bekant är skolans resurser begränsade dock. Både i tid och i kunskap om vad som är framgångsrikt. Många rektorer och lärare vi möter är frustrerade över att inte ha verktygen för att arbeta förebyggande.

SBU - Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården - släppte nyligen en rapport som visar på behovet av implementeringsmodeller i det förebyggande arbetet.

I projektet "Tobaksfri skoltid NU" har vi utvecklat en effektiv implementeringsmodell som resulterat i att tobaksbruket i enstaka fall minskat med så mycket som 28 procent och i genomsnitt med 17 procent. I våras hade vi inte mindre än 26 kommuner i kö för att få delta. Det vittnar också om behovet av effektivt stöd till skolorna för att de ska kunna skydda skolungdomar från tobak.

För barnens skull behöver vi växla upp och bli fler som arbetar i samma riktning, på bred front med samtliga riskfaktorer:

1) Vi behöver säkerställa att barn och ungdomar inte exponeras för eller har tillgång till tobak. Det kan låta som en självklarhet, men faktum är att 16 000 ungdomar under 18 år börjar röka årligen. Någonstans har de tillgång till cigaretter och snus.

2) Alla vi vuxna måste verka för att inte acceptera tobak i vår tillvaro och i synnerhet inte i barnens tillvaro.

Skolan och barnens skoltid borde utgöras av en skyddad miljö där man inte utsätts för tobak.

För de allra flesta av oss vuxna är en tobaksfri arbetsplats en självklarhet. Det borde inte vara annorlunda för våra barn.

3) Vi behöver aktivt arbeta med att skapa goda förebilder och hjälpa ungdomar att kritiskt granska alla de visuella budskap de möter i sociala medier, film, tv och tidningar.

Att ställa frågan: Vem är det som förser alla deltagarna i ”Paradise Hotel” med tonvis av cigaretter och varför?

4) Tillsammans behöver vi identifiera vilket socialt tryck som påverkar ungdomar och hjälpa dem att känna sig trygga i sin identitet utan tobak och andra skadebeteenden. Att aktivt välja vem man följer och varför – både i sociala medier och på skolgården. Eller att själv våga vara den som sätter trenden.

5) Tillsammans behöver vi också fortsätta att informera om de långtgående effekterna av ett tobaksbruk. Vilka attityder och värderingar vill vi bygga vårt samhälle på och vilket ansvar har vi som konsumenter?

Ingen av alla de ungdomar vi har mött vill bidra till att barn blir fattiga och sjuka eller att miljön förstörs.

Det borde vara varje barns rätt att få gå i skolan och det borde vara varje barns rätt att slippa utsättas för tobak. Tillsammans kan vi göra skillnad – för våra svenska barn och ungdomar men också för alla de barn som arbetar under slavliknande förhållanden på tobaksplantage runt om i världen. Det är dags att växla upp det livsviktiga tobaksförebyggande arbetet.

Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation