Syftet med skolan är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper. Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

Elever som har lätt att ta till sig nya kunskaper ska ges stimulans för att kunna nå längre än de uppsatta kunskapsmålen.

Inte alla, men en betydande del av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autismspektrumtillstånd och ADHD, har normal till hög begåvning. Många barn med autismspektrumtillstånd har dessutom en ojämn begåvningsprofil och är i behov av anpassat stöd för att kunna prestera och nå sin fulla potential i skolan.

Artikelbild

Cecilia Forss

I skollagens portalparagraf står bland annat att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar.

I lagen står också att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

I den nya skollagen infördes regler om hur kommunbidragen skulle utformas. För att alla barn i praktiken skall kunna välja skola kan friskolor få ett ekonomiskt tillägg för elever med omfattande behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp). Tillägget ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Det finns dock en ventil för kommunerna, som kan neka bidraget om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Detta undantag kan dock inte användas slentrianmässigt.

En dom i kammarrätten gav också en öppning för att göra striktare bedömningar. Många kommuner minskade tilläggsbeloppen eller tog bort dem helt trots att förarbetena till skollagen inte gav stöd för en sådan tolkning. Det innebär att möjligheten att välja och välja bort skola, särskilt mindre friskola, i praktiken är mycket begränsad för elever med behov av särskilt stöd.

Den 1 juli 2016 började en ändring av skollagen att gälla. Bakgrunden var den mer restriktiva tilldelningen av tilläggsbelopp som många kommuner infört.

I riksdagens beslut förtydligades att stödet är individuellt och att bidraget kan användas för lokalanpassningar och för extraordinära stöda?tga?rder som en elev med stora inlärningssva?righeter har behov av i undervisningen såsom assistenthjälp.

Som politiker är det lätt att bli kortsiktig och fast i budgeten för detta och nästa år.

Bortsestt från det mänskliga lidandet är det slöseri med våra gemensamma resurser att inte ge elever med behov av stöd.

Alla elever med funktionsnedsättning kan inte bli självförsörjande, men en betydande del har förutsättningar att bli det och annars få en annan meningsfull sysselsättning. Kopplingen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och risken för socialt utanförskap är väl känd.

En medlemsenkät från Autism- och Aspergerförbundet visar också att många barn och unga med autism inte får tillräckligt stöd i skolan och att skollagen därmed inte efterlevs.

Undersökningen visar att 51 procent av barnen i grundskolan har varit frånvarande på grund av bristande stöd och anpassning.

Enkäten visar också på att bristande stöd i skolan påverkar betygen för barn med autism. 49 procent av dessa barn saknar godkänt betyg i svenska, engelska och matematik.

Under åren då Moderaterna hade ordförandeskapet i barn- och ungdomsnämnden arbetade vi ständigt med att förbättra likvärdigheten för alla barn. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för barn med särskilda behov stärktes både inom de kommunala skolorna och friskolorna. Vi i alliansen gjorde inga neddragningar på tilläggsbeloppen. I stället ökade vi beloppen och beslutade att utöka elevgruppen som kunde få extra bidrag. Även elever med mindre omfattande funktionsnedsättningar än dem som hade rätt till bidraget enligt skollagen kunde söka tilläggsbelopp. Möjligheten togs bort direkt vid det rödgröna maktskiftet.

Vi upplever att Uppsala kommun under nuvarande rödgröna ledning tillämpar en väldigt restriktiv bedömning för tilläggsbelopp till elever med funktionsnedsättning.

Trots förändringen i skollagen i somras, som syftar till att öka antalet elever som får tilläggsbelopp, fortsätter neddragningarna för elever med funktionsnedsättning i friskolor. Framför allt görs mer restriktiva bedömningar på individnivå, trots att elevernas funktionsnedsättning och behov av stöd inte har minskat. Den politik som utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) för nationellt genomförs inte av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Uppsala kommun.

Vi har besökt Kajan Friskola som har grundskola, grundsärskola, träningsskola och gymnasiesärskola. Kajans styrka ligger i att undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autismspektrumtillstånd, ADHD, tvångssyndrom och Tourettes syndrom.

Under de senaste åren har tilläggsbeloppen minskat kraftigt och för vissa elever under gränsen för vad vi kan se att de har rätt till.

Det är ganska få som får beslut om tilläggsbelopp varav cirka 85 elever finns i friskolor. Varje elev är beroende av att beloppet räcker för att ha en chans att åtminstone klara målen. Totalt sett är det inte frågan om några stora ombudgeteringar som behöver göras för att återställa tilläggsbeloppen till en rimlig nivå.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet talar ofta och mycket om rättvisa. Tyvärr verkar inte de ha elever med funktionsnedsättning i åtanke då, särskilt om de och deras föräldrar dessutom har använt sig av sin rätt att välja friskola.

Marta Obminska

riksdagsledamot (M) och vice ordförande i utbildningsnämnden 2015

Cecilia Forss

tidigare kommunalråd (M) och ordförande i barn- och ungdomsnämnden 2007-2014