De gröna näringarna är betydelsefulla för Sveriges tillväxt och nyckeln för att komma till rätta med klimatutmaningen. Genom ett livskraftigt jord- och skogsbruk kan vi skapa en hållbar livsmedels- och energiförsörjning samt jobb och tillväxt i alla delar av landet. Det gör de gröna näringarna till en framtidsbransch.

När det blir verklighet ges svenskt jordbruk förutsättningar att konkurrera på lika villkor på den stenhårda globala marknaden. Så är det inte i dag. Detta ser vi ett tydligt exempel på i situationen för svensk mjölkproduktion, med en just nu dålig lönsamhet för svenska mjölkbönder.

I budgetpropositionen för 2013 konstaterar regeringen att svenskt jordbruk har drygt tio procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. En orsak är geografin och klimatet men, konstaterar regeringen, även skillnader i kostnader för byggande och lagstiftning. Dessutom finns ytterligare ett skäl.

En merkostnad för svenska bönder är ­dieselpriset. Nya beräkningar från LRF ­visar att priset vid pump är drygt åtta procent högre i Sverige än i Tyskland. Det motsvarar 400 miljoner kronor per år, för det drivmedel som används i svenska jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Det gör att svenskt jordbruks kostnader tillhör de högsta i Europa.

Förklaringarna är flera. I dag är grundpriset före skatt 30 öre per liter högre i Sverige än i Tyskland. Det är en skillnad som vi i LRF ifrågasätter, och som vi menar borde leda till en översyn av hur marknaden fungerar. Men den viktigaste förklaringen till kostnadsskillnaden är politiska beslut. Merparten av prisskillnaden förklaras nämligen av skatter.

I dag skiljer 0,70 kronot per liter mellan vad en svensk och en tysk lantbrukare betalar i dieselskatt. Nästa år kommer skillnaden att öka till 1,30 kronor, för att två år senare spädas på med ytterligare 80 öre. För trädgårdsnäringens uppvärmningsbränslen höjs skatterna på ett sätt som försvårar för svensk produktion.

I samband med att alliansregeringen fattade beslut om höjningarna sa man även att svenskt jordbruk på andra sätt skulle kompenseras för de ökade kostnaderna. Men som regeringen själva konstaterar i sin budgetproposition kan vi i LRF i dag se hur den svenska konkurrenskraften ännu inte förbättrats. Satsningar på bioenergi eller alternativ till dieseln lyser också med sin frånvaro. Nuvarande förutsättningar ger inte den önskade utveckling av svenskt jord- och skogsbruk och de satsningar på energiomställning och en hållbar livsmedelsförsörjning som Sverige så väl behöver.

Regeringens syfte med höjningen av dieselskatten är att minska bränsleförbrukningen, och i synnerhet användningen av fossila bränslen. Genom att höja skatten ”ges jordbrukets och skogsbrukets företag ett ökat incitament att genomföra olika åtgärder som påskyndar omställningen till ett hållbart samhälle”, skriver man. Men i dag finns inte praktiska möjligheter att göra en snabb och storskalig förändring. Diesel är för de allra flesta det enda reella alternativet. Dessutom tillhör svenskt jordbruk och trädgårdsnäring redan i dag det mest resurseffektiva.

I höstens budgetproposition aviserade regeringen att man vill stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Det är en lovvärd ambition. Men för de svenska bönder som vill satsa på framtiden står ovan nämnda dieselskattehöjning i direkt strid med detta.

I det konkurrensstärkande arbetet anser vi i LRF det är av yttersta vikt att en översyn av de fördyrande faktorerna för svenskt jordbruk versus grannländerna är prioriterade. Ett sätt skulle vara att ta vara på den stora just nu outnyttjade potential som finns inom produktion av energibärare från jord, skog och vatten.

De gröna näringarna kan spela en stor och viktig roll i omställningen av energisystemet där över 7 500 bönder redan i dag driver någon form av energiverksamhet. Ännu fler har ambitioner att starta eller utveckla verksamheter inom ett par år.

De gröna näringarna kan och vill vara en del av lösningen på de utmaningar som finns för att nå en långsiktigt hållbar ­omställning.

Omställning av energisystem tar decennier och det är avgörande att utformningen av aktuella styrmedel tillåter en gradvis övergång i takt med teknik- och marknadsutvecklingen. Inte minst viktigt är det med långsiktiga investeringar från regeringens håll och teknikneutrala spelregler som inte förändras i tid och otid.

Att göra världen oberoende av fossila bränslen är vad vi alla tillsammans borde sträva efter. Den visionen delar LRF. Svenska bönder går gärna före sina europeiska kolleger när det gäller förbättrad lönsamhet och affärsmöjligheter. För att vara trovärdiga föregångare behöver vi ökade marginaler och tydliga alternativ. Vi i LRF tycker inte att Sverige ska exportera sin miljöpåverkan – vi vill hellre exportera lösningar och alternativ. Det är att ta ansvar för framtiden.

Helena Jonsson
förbundsordförande LRF
UNT 2/12 2012