Alla är vi beroende av en god hälsa, oberoende av ålder, ekonomi och kön. Ändå är hälsofrågan styvmoderligt behandlad i samhällsdebatten. Och när den väl diskuteras så är det nästan alltid fokus på rehabilitering och vårdande insatser.

Alltför sällan tar vi ett samlat grepp om hälsofrågan och sätter den i ett större sammanhang. För hälsa kretsar inte bara kring motion, kost och balans i livet.

Det är lika mycket en fråga om jämställdhet, utbildning och ekonomisk tillväxt.

Åtskilliga aktörer har genom åren slagit fast sambandet mellan hälsa och ekonomisk utveckling.

Världsbanken, WHO och EU är bara några som skrivit rapporter i ämnet. Till exempel så berodde 30 procent av den ekonomiska tillväxten i Storbritannien under åren 1790 – 1980 på att folk började äta mer näringsrik mat och förbättrade sin hälsa.

Liknande undersökningar finns över utvecklingen i flera länder. På hemmaplan beräknade Långtidsutredningen för två år sedan att hälsoförbättringar skulle leda till en stadig höjning av BNP samt kraftigt öka den offentliga sektorns nettoförmögenhet fram till 2060.

Orsakerna till de positiva effekterna är flera.

Barn med god hälsa klarar sig bättre i skolan och höjer därmed utbildningsnivån i samhället.

God hälsa leder dessutom till fler arbetade timmar och ett ökat arbetsutbud, vilket har positiva effekter på produktivitet och tillväxt.

Hälsoförbättringen skulle även kraftig förstärka de offentliga finanserna eftersom behovet av äldreomsorg skulle minska liksom kostnaderna för sjukpenning. Men hälsofrågan är inte bara viktig ur en samhällsekonomisk aspekt.

Alla människor måste ges möjligheten att nå sin fulla potential. Sjukdom och ohälsa begränsar människors handlingsutrymme och orsakar ett stort lidande.

Särskilt oroande är de allt djupare hälsoklyftorna i samhället. Personer med eftergymnasial utbildning förväntas leva nästan sex år längre än dem som saknar gymnasieutbildning, endast sex av tio barn med psykisk ohälsa går ut gymnasiet och boende i glesbygdskommuner har större sannolikhet att dö på grund av hjärt- och kärlsjukdomar.

Kort sagt, Sverige har mycket att vinna på att satsa aktivt och målmedvetet på det hälsofrämjande arbetet.

Men det är inte bara statens ansvar, även andra samhällsaktörer har en viktig roll att spela.

Som facklig organisation har vi lång erfarenhet av att arbeta aktivt med hälsofrågor ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Det är dags att bredda det arbetet.

Sacoförbunden samlar hundratusentals kompetenta och engagerade akademiker inom vård och omsorg. Det är de som sitter på morgondagens lösningar och kan föra utvecklingen framåt.

Det handlar om ingenjören som utvecklar ny teknologi, läkaren som forskar fram nya behandlingsmetoder och arbetsterapeuten som hjälper våra äldre till mer aktivt vardagsliv. Men också om fysioterapeuten som håller oss friska genom förebyggande insatser, arkitekten som skapar aktiva stadsmiljöer, psykologen som hjälper oss att hantera den ökande jobbstressen och idrottsläraren som motiverar våra barn och unga för att nämna några yrkesgrupper.

Sveriges akademiker är experter på sina yrken och måste få utlopp för sin kompetens och erfarenhet.

De behöver goda villkor och förutsättningar att utöva sin profession, det är det bästa sättet att säkerställa en positiv hälsoutveckling i framtiden.

Hållbar hälsa är en framgångsfaktor, för individen och samhället. Det är dags att vi tillsammans tar steget mot en friskare och rikare Sverige.

Göran Arrius

ordförande Saco