I dagarna samlas närmare 200 beslutsfattare, opinionsbildare och experter från hela världen i Uppsala för att diskutera hur vi gemensamt kan bekämpa antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot vår hälsa.

I vår närmiljö ser vi dagligen konsekvenserna av en ökad antibiotikaresistens. Vi ser också hur innovationer och forskningsresultat inom många discipliner skulle kunna användas för att vända utvecklingen. Men det räcker inte med lokala och nationella insatser när frågan är global. Vi uppmanar därför alla Sveriges politiker och beslutsfattare inom hälsoområdet att lyssna och ta vara på de förslag som utarbetas vid Uppsala Health Summit 2015.

I dag dör uppskattningsvis en halv miljon människor varje år i världen på grund av antibiotikaresistens. Inom 25 år uppgår dödssiffran till 10 miljoner om vi inte kan vända trenden.

I landstinget i Uppsala län och i Uppsala kommun ser vi konsekvenserna av resistenta bakterier i vården. Det kostar pengar på grund av längre vårdtider och behandlingar, och det kostar i mänskligt lidande. Värst drabbas de som redan är svårt sjuka, till exempel multisjuka äldre. Patienter med nedsatt immunförsvar är särskilt utsatta, såsom för tidigt födda barn och patienter som behandlas med cellgifter på grund av cancer.

I Sverige är faran med felaktig användning av antibiotika välkänd. Sedan många år har tydliga åtgärder mot onödigt bruk av antibiotika för djur och människor lett till att användningen sjunkit. Men så ser det inte ut i hela världen. Tvärtom ökar användningen av antibiotika, liksom utvecklingen av de bakterier som inte längre kan bekämpas med antibiotika.

Resistenta bakterier vet inga gränser, och i vår globala värld där vi handlar med mat och läkemedel och reser över hela jorden räcker det inte att agera lokalt eller nationellt.

Förra veckan antog Världshälsoförsamlingen, WHO:s högsta beslutande organ, en global handlingsplan mot antibiotikaresistens. En plan är bra, men det räcker inte. Planen måste genomföras, steg för steg, om inte enkla infektioner åter ska bli dödliga.

Sjukvården har redan i dag svårt att finna behandlingsmöjligheter mot allt fler resistenta bakterier. En rad nationella projekt pågår för att utveckla nya lösningar för att förhindra antibiotikaresistensens framfart. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Uppsala universitet driver projekt för att utveckla nya behandlingar. Från Uppsala universitet leds till exempel projektet ENABLE, ett av världens största forskningssamarbeten för att utveckla ny antibiotika.

De vetenskapliga utmaningarna är enorma. Men även om vi klarar dessa är många företag tveksamma till att investera i den fortsatta utvecklingen. Kan företag överleva långsiktigt på att utveckla och tillverka läkemedel som ska användas så lite som möjligt? Här krävs nya ekonomiska modeller!

Utsläpp av antibiotika från läke-medelstillverkning i länder där miljökontroll saknas eller är svag är en annan utmaning. I dag premieras val av billiga läkemedel, utan hänsyn till produktionens miljöbelastning.

Samtidigt vet vi att det i många producentländer finns vattendrag med lika höga antibiotikahalter som de som uppnås i blodet hos behandlade patienter. Läkemedelsverket har i flera år arbetat med att få ökad miljöhänsyn i lagstiftning och regelverk för läkemedel och konkreta förslag på förändringar som krävs för att begränsa utsläpp av aktiva substanser vid läkemedelstillverkning har lämnats.

Tidigare i år presenterade Socialstyrelsen och Jordbruksverket tillsammans med ett tjugotal svenska myndigheter en sektorsövergripande handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. I denna föreslås att miljökrav ska kunna ställas på alla tillverkare av läkemedel. Utsläpp till miljön från antibiotika-tillverkning måste stoppas.

Sveriges butiker och restauranger importerar stora mängder utländskt kött från djur som fått antibiotika tillsatt i fodret för att växa snabbare. Även om ingen antibiotika finns kvar i maten vi äter, driver onödig användning på antibiotikaresistensen ytterligare.

Det finns säkert mycket vi i våra respektive verksamheter kan göra i Uppsala och i Sverige för att bli ännu bättre på att bekämpa antibiotikaresistens, och för att effektivare utveckla behandlingar, vacciner och diagnostik. Därför tänker alla vi arrangörer ta del av förslagen som utvecklas av delegaterna vid Uppsala Health Summit. Men det räcker inte.

Bekämpning av antibiotikaresistens måste genomföras och koordineras lokalt, nationellt och globalt. Det kommer att kosta, men alternativet – en värld utan fungerande antibiotika – vill ingen av oss se.

Därför hoppas vi att Sveriges regering, riksdag och politiker på alla nivåer lyssnar noga, tar till vara på förslagen som kommer fram samt verkar för att de finansieras och genomförs nationellt och globalt. Det är det minsta vi kan göra för vår framtida globala hälsa.

Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet

Johanna Adami, direktör och avdelningschef på Vinnova

Inger Andersson, t.f. generaldirektör på Läkemedelsverket

Jens Mattsson, Generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

Yvonne Näsström, näringslivschef på Uppsala kommun

Johan Schnürer, vicerektor på Sveriges Lantbruksuniversitet

Christer Svensson, ordförande i nätverket Världsklass Uppsala

Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande (S), Uppsala läns landsting