Den enorma utmaning som klimatomställningen utgör kräver att hela vårt samhälle måste ställa om.

Det är en fråga som engagerar elever och studenter, och i dag träffar jag klimatintresserade studenter från hela landet i Uppsala.

Jag vill samtala med dem om vad de ser behövs för att utbildning och forskning bättre kan bidra till att ställa om vårt samhälle.

Vi måste minska utsläppen mer och snabbare än i dagsläget. Men omställningen måste också göras på ett sätt som inte slår hårt mot de med lägst inkomst och människors vardag. I en tid när de ekonomiska klyftorna växer och där landsbygden står inför stora utmaningar är det centralt att klimatomställningen görs på ett socialt hållbart vis. ‬‬‬‬

Därför behöver vi kombinera åtgärder för jämlikhet och smart omställning för att klara klimatutmaningen.

Vi kan inte ha en klimatpolitik där de med låg inkomst drabbas hårt i sin vardag, samtidigt som de rikaste fortsätter resa obegränsat och där vissa länder kan släppa ut obegränsat. Vi behöver i stället en rättvis och solidarisk klimatpolitik – där omställningen inte endast reduceras till personliga val och där alla länder bidrar.

För att lyckas med detta behöver vi jobba gemensamt över landsgränserna. Inget land kan möta klimatutmaningen på egen hand. Vi behöver en gemensam samhällsomställning för klimatet. Här spelar EU:s vägval en avgörande roll. Om vi håller ihop blir vi starkare och kan nå bättre resultat.

Socialdemokratin driver därför på för att EU-länderna ska öka sina gemensamma ansträngningar, främja hållbart resande med tåg inom EU och anta skarpare klimatmål.

I stark kontrast till detta står Moderaterna som på EU-nivå bromsar åtgärderna att lägga EU:s klimatarbete i linje med åtagandena under Parisavtalet, trots en annan retorik på hemmaplan, och SD som inte ens ställer sig bakom Parisavtalet över huvud taget.

Vi anser att det behövs ett offensivt miljö- och klimatarbete som samtidigt minskar klyftorna, skapar jobb och ett rättvisare Europa. EU måste skärpa de egna utsläppsmålen för att vara trovärdigt och bör införa en klimatlag. Samtidigt ska EU fortsätta driva på internationellt för höjda ambitioner så att världens länder klarar målen i Parisavtalet. Vi ska möta klimatutmaningen tillsammans.

Men vi måste även satsa på ny kunskap för att minska vår påverkan på klimatet.

Sverige är ett avlångt land och många människor måste även i framtiden kunna resa och leva på olika sätt. För att det ska vara möjligt kommer det krävas investeringar i forskning, ny kunskap och innovation. Vilket också i förlängningen skapar nya jobb. Genom EU:s forskningsprogram kan vi kraftsamla resurser för att skapa koldioxidneutrala städer, rena vatten och mindre utsläpp. Här behöver FN:s globala hållbarhetsmål vara vägledande för inriktningen på arbetet. Detta är viktigt utöver det nationella forskningsprogrammet om klimat för att bidra till att Sverige ska vara ett fossilfritt välfärdssamhälle

På hemmaplan måste vi också se till att våra universitet och högskolor agerar ansvarsfullt som myndigheter gällande sitt klimatarbete med bra miljöledningssystem.

Därtill behöver de också leva upp till målen i högskolelagen om hållbar utveckling. Redan 2006 annonserade Göran Persson att hållbar utveckling skulle införas högskolelagen genom att en skrivning om att universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling. Utan ett sådant aktivt arbete vid universitet och högskolor riskerar examinerade studenter att ha läst utbildningar utan diskussion och reflektion om hur utövandet av deras framtida yrkesroller kan påverka samhället när det gäller miljö, välfärd och rättvisa. Jag är glad att se att Uppsalas två universitet båda kommer väl ut i utvärderingen av detta arbete som nu genomförts. Men vi ser samtidigt att fler lärosäten behöver förbättra sitt arbete inom detta område.

Arbetet för en rättvis klimatomställning och ett hållbart och starkt samhällsbygge måste fortsätta och stärkas.

Utöver den nationella nivån behöver vi ett Europa som fokuserar på det viktigaste igen. Vi behöver ett Europa som tar krafttag för trygghet, jobb och välstånd och verkligen satsar på klimatet. Därför är det viktigt att ta ställning i EU-valet.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S)