I UNT den 14 september skriver Liberalerna att kaos hotar i Årsta. Men logiken i deras argumentation haltar. I första andetaget skriver Liberalerna att miljöarbetet måste fortsätta och att problemen med trängsel måste motas genom ökat kollektivt resande - samtidigt som man i nästa andetag skriver att biltrafiken är det som ska prioriteras. Har Liberalernas politiska opportunism tagit överhand över logik och ny kunskap om hur ett modernt samhälle bör planeras och utformas?

Planläggningen längs med området kring Fyrislundsgatan påbörjades då Liberalerna ingick i den politiska majoriteten i Uppsala kommun. År 2007 inleddes programarbetet för området, år 2011 godkändes planprogrammet och år 2014 vann detaljplanen för Östra Sala backe etapp 1 laga kraft.

Det program som godkändes av kommunstyrelsen år 2011 syftar till att minska barriäreffekten av Fyrislundsgatan, prioritera kollektivtrafiken med ett eget körfält, stärka och utveckla Årsta centrum som ett stadsdelstorg med goda kopplingar till kollektivtrafiken på den nya Fyrislundsgatan och att möjliggöra omkring 1000 bostäder på och intill torget. Dessutom tydliggörs en målsättning om att inte bidra till ökad biltrafik på Fyrislundsgatan samt att hushålla med central mark genom att flytta ut genomfartstrafik till förmån för stadsutveckling inom stadens gränser.

Arbetet med att utveckla området kring Årsta centrum är nu i full gång. Vill Liberalerna på allvar stoppa den utvecklingen, riva upp den nyligen antagna detaljplanen och frångå de markanvisningsavtal som Liberalerna varit med att fatta beslut om?

Det tunnelförslag som Liberalerna kastar in i elfte timmen kan låta förledande, men att leda ned biltrafiken i en tunnel kräver att åtminstone 200 meter av Fyrislundsgatan grävs ned.

Ett flertal befintliga och planerade övergångsställen skulle försvinna och kraftigt försvåra det som är den bärande idén med hela den nya stadsbygden Östra Salabacke - att knyta ihop Årsta och Sala backar och minska den barriär Fyrislundsgatan har utgjort. Att gräva ned Fyrislundsgatan skulle även förhindra angöring med fordon mot Fyrislundsgatan och också att ha lokaler för centrumverksamhet på bottenvåningarna, eftersom att dessa inte går att angöra. Vi vill att Fyrislundsgatan ska vara ett levande stadsstråk på fotgängarnas villkor - och i den här stadsbygden är det viktigt med lokaler.

Även om vi inte kan veta exakt vilka konsekvenser det kan få står det klart att detaljplanen skulle behöva arbetas om från början – för att inte tala om vilka ekonomiska, juridiska och förtroendemässiga konsekvenser det skulle ha. Enbart kostnaden för nedgrävningen av Fyrislundsgatan skulle vida överstiga de intäkter kommunen får från den planerade bebyggelsen och därmed äta upp den tänkta finansieringen för upprustningen av Årstaparken och andra offentliga ytor i området.

Dessutom skulle kommunen behöva betala en ersättning för de ekonomiska skador som uppkommer för fastighetsägarna inom planområdet. Det innebär i princip att kommunen, om man skulle ändra eller upphäva detaljplanen för Östra Sala Backe etapp 2 inom 5 år från det då planen vann laga kraft, skulle vara skyldig att ersätta de fastighetsägare som drabbas av den nya planåtgärden.

Med Liberalernas förslag skulle Fyrislundsgatan bli en större barriär än vad den är idag och bilda en avskiljande vallgrav mellan Årsta och Östra Sala backe. De hållplatser för kollektivtrafiken som planeras i direkt anslutning till nya Årsta torg skulle behöva flyttas långt bort från torget och infarter till bostadsområdena skulle omöjliggöras på grund av för stora höjdskillnader.

Att cementera Fyrislundsgatan som trafikled, i stället för den stadsgata den är i färd att omvandlas till, riskerar att medföra större trafikbelastning och högre bullernivåer i området. Ett relevant exempel på hur Liberalernas förslag skulle te sig i verkligheten kan besökas i Rinkeby. Ett område som uppfördes med 70-talets planeringsideal och som än idag lider av dess nackdelar.

Syftet med ombyggnationen är att skapa nya torgytor och koppla samman torget bättre med nya flöden av människor på Fyrislundsgatan, utveckla stadsdelscentrat och att skapa en bättre kollektivtrafikhållplats. Utöver det ska fler bostäder samt fler och tätare verksamhetsmiljöer tillkomma.

Att låta befintlig tunnel finnas kvar skulle omöjliggöra en bra torgstruktur på grund av ramperna med dess höjdskillnader och den yta de upptar. Även på västra sidan Fyrislundsgatan skulle bebyggelse omöjliggöras på mycket stora ytor.

Det är viktigt att komma ihåg att Fyrislundsgatan kommer att få en annorlunda karaktär jämfört med dagens genomfartsled. Hastigheterna kommer att vara lägre och antalet fordon på sikt också troligtvis lägre. Platsen där Fyrislundsgatan möter Årsta torg och platsbildningen på andra sidan gatan kommer att signalregleras och dessutom utformas noggrant för att skapa en trafiksäker övergång för fotgängare och cyklister. Bilar får en mindre framträdande roll och fotgängare och cyklister prioriteras genom en upphöjd gång- och cykelöverfart med avvikande markbeläggning för att dämpa hastigheten. Åtgärden att låta dagens tunnel ersättas med en ny gång- och cykelövergång går i linje med Östra Sala backes planerade struktur där trafiksepareringens lösningar ersätts med trafiklösningar som bygger på kvartersstadens ideal.

När vi utvecklar våra stadsdelar och tätorter gör vi det för att Uppsalaborna ska ha nära till förskolor, skolor, handel och service. Vardagen ska vara så smidig som möjligt och våra stadsdelar ska utformas så att gående och cyklister kan samsas med kollektiv- och biltrafik. Att bygga en hållbar stad kräver långsiktighet och seriositet.

Erik Pelling

Ordförande (S) i plan- och byggnadsnämnden