EU-valet är förbi och en mycket intensiv månad av EU-politik är nu avsänd till Bryssels politiska maskineri. Allt från kärnkraft, extremism, utsläppshandel, abort och stöldligor har varit frågor på tapeten. Dock har flera viktiga frågor fått stå tillbaka, däribland integrationen.

I allt för lång tid har Sverige haft en kombination av stor invandring och usel integrationspolitik, vilket har lett till att många utrikesfödda hamnat i ett utanförskap. Eftersom migration och integration går hand i hand är det högst nödvändigt att ha en migrationspolitik som en förutsättning för en väl fungerande integrationspolitik.

Vi kommer därför en lång tid framöver att behöva ha en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitisk. Det är dock beklagligt att partierna bakom januariavtalet skönmålar integrationsproblemen och väljer att lägga miljarder på friår och familjeveckor, istället för att satsa på riktiga arbetsmarknadsåtgärder.

Arbetslösheten bland utrikes födda människor är tre gånger så hög som hos inrikes födda. Det tar cirka åtta år innan hälften av de nyanlända får sitt första jobb. En lyckad integration handlar därför om tre primära saker: jobb, språk och att ställa krav. Fast vi måste också komma ihåg att detta inte kommer vara tillräckligt om inte människor också har förmågan att ta till sig svenska värderingar. Vi måste bli mycket tydligare med vad svenska värderingar är eftersom de kan skilja sig avsevärt mycket från andra länder. Därför bör samhällsorienteringen utökas för de som invandrar till Sverige.

Språket är något som underlättar människors möjligheter att förstå både deras rättigheter och skyldigheter. Att kunna perfekt svenska är överskattat, men att ha grundläggande kunskaper i svenska språket är djupt underskattat. Vi kommer därför behöva ha språkkrav redan från dag ett i Sverige.

Vi moderater menar dessutom att det ska finnas möjlighet att få medborgarskap mycket tidigare än vanligt, om det är så att goda kunskaper i svenska språket uppvisas. Men det är också viktigt att säkerställa att människor verkligen är på SFI-undervisningarna för att lära sig. Kunskap måste alltid vara i fokus, och den ska testas genom ett skriftligt prov.

Att förstå hur det svenska samhället fungerar och att behärska språket kommer också underlätta för människor långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb. Men det är inte alldeles lätt för alla att få ett första jobb. Politiken kan inte stå och titta på medan integrationen misslyckas.

Vi behöver därför flera lärlingsanställningar där arbete kan kombineras med studier, vilket också sänker kostnaderna för företagen att anställa människor. Detta är betydligt bättre än de subventionerade anställningar som de rödgröna gärna förespråkar – men som inte leder till riktiga jobb.

Arbete måste också löna sig betydligt bättre än att leva på bidrag. Därför är det beklagligt att skatterna på låga inkomster fortfarande är höga. Eftersom bidragen också är höga, lönar det sig i vissa fall inte att jobba. Varje krona som går till bidrag till den som faktiskt kan jobba, är en krona som istället kan gå till skolan, polisen och sjukvården. Vi kommer därför behöva ett bidragstak för att stärka drivkrafterna till arbete och minska bidragsberoendet.

Idag ser vi väldigt många föräldrar gå på bidrag år efter år vilket också riskerar att barn senare följer samma utveckling. Barnen är vår framtid och de ska få förutsättningar till att ta sig hur långt som helst. Med obligatorisk språkförskola säkerställer vi att barnen redan i tidig ålder behärskar språket och verkar i en miljö som kommer ge dem de förutsättningar som behövs för framtiden.