Det offentliga samtalet om flyktingmottagandet har frusit fast. Vi gick från de stora orden om öppna hjärtan till stängda gränser, och vi som verkar för ett inkluderande mångkulturellt samhälle befinner oss nu i en kraftig motvind.

Det vakuum som infunnit sig har gynnat främlingsfientliga krafter. Det vi ser nu är en visionslös politisk diskussion som ställer välfärdsstaten mot en generös flyktingpolitik, som om de vore två oförenliga mål. Det är en diskussion som framställer det mångkulturella samhället som något vi kan vara antingen för eller emot. Men i Sverige bor idag 1,6 miljoner människor som är födda i ett annat land, och de senaste åren har en kvarts miljon flyktingar sökt asyl i Sverige. Det mångkulturella samhället är här.

Istället för att låta det främlingsfientliga vi mot dem-tänkandet prägla samtalet behöver vi bli fler aktörer som skapar plattformar för integration och synliggör möjligheterna och visionerna för vår gemensamma framtid.

De satsningar på etablering och integration som regeringen aviserar i sin budgetproposition för 2017 är därför välkomna, men spretar över många otydliga målskrivningar och riskerar att bli både otillräckliga och ineffektiva. Vi ser tre nycklar för integrationspolitiken.

1) Bättre samordning av integrationsinsatser.

För att avlasta Migrationsverket gör regeringen en rad förändringar när det gäller ansvaret för olika delar av etableringsprocessen. Länsstyrelserna ges ett visst samordningsansvar, samtidigt som Arbetsmarknadsdepartementet får ett utökat ansvar. Förutom kommunernas insatser faller frågorna på en rad olika myndigheter och departement. Civilsamhället och studieförbunden står redo att utöka sitt arbete för integration och etablering, men kämpar redan nu med administrationen av korta projekt med många olika finansieringsformer. Vi ser de ytterligare medlen för att arbeta med tidiga insatser för människor i asylprocessen som ett kvitto på att det vi gör är bra. Under våren 2016 har studieförbunden gemensamt gett 60 000 asylsökande träning i svenska. I Uppsala bedriver Nyby Vision och Studieförbundet Bilda svenskundervisning, där det är långt fler som är intresserade av att delta i undervisningen än vad verksamheten har kapacitet för. Behoven är stora. Men för att pengarna ska komma till största möjliga nytta behövs tydligare samordning av arbetet, och större långsiktighet i insatserna.

2) Fler mötesplatser som motverkar segregation.

Integration sker när nyanlända och etablerade svenskar möts i vardagen. Ömsesidig integration handlar om mötet mellan människor där perspektiv och erfarenheter byts. Ett levande civilsamhälle har mött upp de människor som anlänt till Sverige med en rad kreativa initiativ som exempelvis Svenska med baby eller Invitationsdepartementet. Vi behöver uppmuntra och stödja skapandet av nya mötesplatser. Studieförbundet Bildas roll är att skapa plattformar där människor kan mötas. Med satsningar som ”Kulturkompis – Make Friends Through Culture”, där nyanlända och etablerade svenskar går på kulturaktiviteter tillsammans och sedan samtalar om dessa, bygger vi broar mellan de som bott länge i vårt land och de som nyss kommit hit.

3) Ett förändrat debattklimat präglat av visioner och möjligheter.

Det senaste året har vi sett en förskjutning mot en hårdare retorik och ökad polarisering i samhällsklimatet, delvis på grund av internets möjligheter till anonymitet och åsiktsbubblor. När politiker och journalister också glider åt att ständigt betona flyktingmottandet utifrån ett problemperspektiv påverkar det inte bara debatten, det begränsar även möjligheterna till integration i praktiken när lagar skärps och avståndet mellan olika grupper i samhället ökar. Nödvändigheten av ett visionärt samtal om vår gemensamma framtid är stort! Under hösten bjuder Studieförbundet Bilda därför in till en serie samtal med författarna Gellert Tamas och Mattias Gardell om vad som händer i ett samhälle där ”vi” ställs mot ”dem”, utifrån deras böcker Lasermannen och Raskrigaren. Kärnan i rasistiska och främlingsfientliga ideologier är att göra människor till främlingar, vilket medier ofta gjorde i rapporteringen kring Lasermannen och Peter Mangs i Malmö. Vi behöver ett debattklimat där vi inte går i den fällan, utan istället ifrågasätter ideologier och politiska förslag som förstärker motsättningar och avskärmar människor från varandra.

Vi tror att det mångkulturella samhället och det svenska välfärdssamhället förutsätter varandra. Vägen framåt går genom förbättrad integration. Studieförbundet Bilda efterfrågar ett större och mer visionärt samtal. Vårt sätt att göra det är att skapa mötesplatser för människor med olika bakgrund att träffas och dela erfarenheter, lära sig språk, samhällsorientering, spela musik eller teater, växa och lära tillsammans.

I förlängningen är alla dessa språkkaféer, kulturkompisgrupper och världsmusikband en motkraft mot den rasistiska ideologin, och ett effektivt sätt att skapa integration. Varje kulturkompisgrupp som möts i Uppsala är en liten men väldigt hoppfull vision om framtiden.

Sofia Walan

Regionchef Studieförbundet Bilda Öst