REPLIK. Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag om att ta fram en arkitekturpolicy för Uppsala har rönt mycket stort intresse. Utformningen av de miljöer vi lever och arbetar i påverkar människors vardag och välbefinnande. De beslut som fattas kring arkitekturen blir därför en del av vår kultur och samhällsutveckling.

Vi välkomnar att Folkpartiet nu ger sig in i debatten (UNT 16/1). För en kommun som nyss har blivit en storstad med 200 000 invånare får arbetet för att förbättra stadsmiljön och samhällslivet aldrig stanna av.

Däremot har Folkpartiet missförstått vår idé, som vi presenterade i UNT 29/11. Nya byggprojekt utformas alltid tillsammans med markägare och byggföretag. Vi vill bredda perspektivet och förnya stadsplaneringen genom att få en bättre folklig förankring. Uppsalaborna ska vara delaktiga när nya områden planeras och vi vill bland annat bjuda in till diskussioner, workshops, och stadsvandringar i ett tidigt skede inför förändringar i staden. Uppsalas invånare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av och påverka kommande byggprojekt i sin stad. Så skapas möjligheter för konstruktiv dialog om stadens utveckling.

Cecilia Hamenius och Peter Nordgren skriver luddigt om influenser från andra länder. Inte på något ställe nämner de hållbar stadsutveckling. Ett inslag i den arkitekturpolitik vi vill ha är att Uppsala ska lära av goda exempel och misstag från andra städer. Nybyggen ska utvärderas så att vi ständigt blir bättre på att kombinera en hög arkitektonisk standard med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet samt funktionalitet.

Många Uppsalabor delar vår uppfattning om att hållbarhet, kvalitet, trygghet och skönhet ska vara de överordnade värdena för framtida byggande. Att tillsammans med Uppsalas invånare, företag och andra aktörer utforma en gemensam arkitekturpolitik är en stor uppgift men processen har ett värde i sig och det kommer att ge Uppsala möjligheten att höja nivån på arkitekturen.

Erik Pelling

kommunalråd (S)

Maria Gardfjell

kommunalråd (MP)

UNT 19/1 2012