De närmaste 40 åren måste världens livsmedelsproduktion öka kraftigt för föda jordens befolkning. För att lyckas krävs att varje jordbruk producerar mer effektivt, men också mer hållbart.

Annars är risken stor att den ökade livsmedelsproduktionen ytterligare spär på klimatförändring, övergödning och beroendet av fossil energi.

En ny rapport (Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012, skriven av SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF) som speglar svenskt jordbruks utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv visar en rad positiva tecken vad gäller vår miljöpåverkan.

Sedan 1995 har kväveöverskottet i princip halverats, ammoniakavgången har minskat med 25 procent och nettobelastningen av fosfor har minskat med 22 procent. I dag står svenskt jordbruk för cirka 10 procent av landets utsläpp av växthusgaser räknat på detta sätt. Minskningen av till exempel näringsläckage beror delvis på minskad produktion, men trenden är tydlig – svenskt lantbruk ligger i världstopp.

Enligt rapporten kommer utsläppen från jordbruket vid bibehållen produktion att fortsätta minska. Nu krävs inte bara fortsatta åtgärder från oss jordbrukare, utan också en vilja och nya insatser från rege-ringen. Hållbarhet och konkurrenskraft måste gå hand i hand. Annars är risken stor att importen av mat fortsätter att öka och att vi därmed även fortsätter att öka vår export av miljöpåverkan.

För det första krävs morötter för resurseffektivisering. Kväve, diesel och annan energi kan användas effektivare, foderutnyttjandet öka och än mer biogasproduktion från stallgödsel är möjlig. Det är viktigt att Landsbygdsprogrammet efter 2014 kan ge nödvändigt stöd för bland annat sparsam körning, minskad jordbearbetning och investeringar i ny teknik.

För det andra behövs nya satsningar för att byta till förnybar energi. Att helt ersätta fossil energi vid uppvärmning av växthus, andra byggnader och vid torkning av spannmål är tekniskt genomförbart och framför allt en ekonomisk fråga. Regeringen kan underlätta en snabb omställning med olika investeringsbidrag.

Det behövs också mer forskning. Svensk vegetationsperiod är redan ca två veckor längre än för bara några decennier sedan. Det behövs forskning på nya sorter som klarar utmaningar med mer väta, varmare dagar och korta nätter. Sådana grödor odlas ingen annanstans i världen.

En fjärde åtgärd är att införa den metangasreduceringsersättning som Energimyndigheten föreslagit och som skulle ge både jobb och klimatnytta. Regeringen behöver också fastställa långsiktiga villkor för biodrivmedel från cellulosa för att garantera en konkurrenskraftig inhemsk produktion.

Vi bönder lever redan med klimatförändringarna och inser vikten av en hållbar framtid.

Att Sverige importerar allt mer mat betyder att vi exporterar miljöpåverkan. I stället skulle vi kunna odla mer och föda upp fler djur som skulle leda till minskad global negativ miljöpåverkan, öka möjligheten till öppna landskap med biologisk mångfald och ge jobb och tillväxt i alla delar av Sverige.

Men ska vi nå ända fram, och samtidigt vara fortsatt konkurrenskraftiga, krävs nya morötter och styrmedel som gör att vi kan fortsätta det positiva förändringsarbetet.

Helena Jonsson

förbundsordförande LRF

UNT 11/10 2012