REPLIK. Som Busch (UNT 26/7) borde känna till är tonårsaborterna inte ett växande problem utan ett fluktuerande problem. Vissa år är antalet högre, andra år lägre. Under 2002-2005 sjönk de exempelvis med drygt 4,5 procent i Sverige, och faktum kvarstår; det är kvinnor mellan 20-24 år som står för den största ökningen på senare tid, inte tonåringarna. Det är inte heller rimligt att ta varje variation i statistiken som ett incitament för inskränkningar i abortlagstiftningen.

Aborträtten bör inte hotas av restriktioner varje gång den utnyttjas. Då urholkas till sist hela idén med fri aborträtt.

Nej Busch, det är inte statistiken jag försvarar, utan kvinnans absoluta rätt att bestämma över sin egen kropp. Det är fortfarande den enskilda kvinnan som ska avgöra saken, och helst ska hon få göra det utan yttre press.

Det tycks också ha uppstått en förskjutning i begreppet "förebyggande åtgärder". När kristdemokraterna talar om detta, handlar det ofta om inskränkningar i lagen och förhindrande av utländska kvinnors rätt till abort i Sverige.

Riktigt underligt blir det när Mikael Oscarsson (kd) motionerar i riksdagen om det erkänt tvivelaktiga sambandet mellan bröstcancer och abort. Dessa utspel syftar mer till att förhindra än att underlätta det svåraste beslut en kvinna kan ta.

Huvudpoängen med min artikel var annars att påpeka hur destruktiv abortdebatten varit för kristdemokraterna som parti. Det blir inte mer begripligt när partiledningen hävdar den nuvarande 18-veckorsgränsen, medan en annan falang förespråkar tolv veckor och KDU nu uppenbarligen arbetar för en tioveckorsgräns för abort. Flera tänkbara scenarier är möjliga; partiet splittras, kristdemokraterna åker ur riksdagen, Sverigedemokraterna övertar en del av väljarna, ett nytt abortmotståndarparti bildas etc. För att nå kortsiktiga vinster i en etisk sakfråga, som för övrigt är svår att "vinna" politiskt, är man beredd att riskera partiets överlevnad, riksdagsrepresentationen och det borgerliga samarbetet som helhet. Det är en mycket mer komplicerad fråga som Ebba Busch klokt nog avstår från att kommentera.

Catharina Drougge
frilansjournalist
UNT 3/8 2007