Diskussion om klimatförändringen och framtida energikällor måste förankras i rådande kunskapsläge. Stigande halter av växthusgaser som koldioxid är med stor sannolikhet ett av de största hot som mänskligheten står inför och ligger följaktligen högt upp på den internationella politiska agendan.

Cornell och Kaijsers argument i en tidigare debattartikel (UNT 20/9) att ökade koldioxidhalter gör att det ?växer bättre? är en grov förenkling av verkligheten och utelämnar många viktiga direkta och indirekta effekter som den globala uppvärmningen med stor sannolikhet kommer att resultera i. Detta kommer att innebära stora utmaningar för mänskligheten avseende anpassningar till exempelvis ökade havsvattennivåer, nya spridningsmönster för arter, sjukdomar och parasiter, förändring i nederbörd och stormintensitet, försurning av hav och sjöar, förlust av biodiversitet, ökade flyktingströmmar, ekonomisk och politisk instabilitet och så vidare.

Det finns problem med biobränsle men de är framför allt av annat slag än de som Cornell och Kaijser tar upp. Konkurrens om odlingsbar mark för mat samt förlust av biologisk mångfald är möjliga konflikter som kan uppstå när man väljer att odla råvaror till biobränsle. Detta är något som uppmärksammats och som diskuteras internationellt.

Användande av biobränslen innebär inte ett ökat utsläpp av koldioxid till skillnad från fossilt bränsle, eftersom produktionen av biobränsle (till exempel skog) bidrar till att koldioxid tas upp från atmosfären. Förbränning av fossilt bränsle däremot innebär en nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Olika biobränslen har olika egenskaper avseende uppbindning av koldioxid, odlingsmiljö och processer innan slutprodukt.

Att odling av biobränslen skulle resultera i att mindre koldioxid blir bundet i marken är en sanning med modifikation. Nettoupptag av koldioxid vid biobränsleproduktion beror på vad för växtlighet man ersätter och dess påverkan på jorden. Ny forskning som bland annat presenterats i tidskriften Science visar på en klart positiv effekt av odling av biobränsle ur en klimatkontext om marken väljs med omsorg.

Att påstå att ?koldioxidens växthuseffekt har uppnått mättnad och att den därför inte påverkar det framtida klimatet? är felaktigt.

Enligt rådande kunskapsläge är de förutspådda potentiella temperaturökningarna i värsta fall långt över vad vårt samhälle klarar av innan vi kan tala om att ha uppnått en mättnad. Man kan däremot tala om mättnad i haven när det gäller förmåga att buffra för ökat koldioxidhalt i atmosfären. Försurning i haven har identifierats som ett framtida hot för många organismer uppbyggda av kalk, till exempel koraller, djur- och växtplankton.

Vad som menas med att ?bioenergiproduktion redan passerat en nivå som är hälsosam för vår jord? är oklart - men klart är att användandet av fossilt bränsle sedan länge passerat en sådan nivå. Den stora utmaningen är att kraftigt minska det globala utsläppet av växthusgaser - vilket vi tyvärr ännu inte lyckats med.

När det gäller kärnkraften så visar olika studier att den kan utgöra en del av en tänkbar framtida energimix. En diskussion om kärnkraftens möjligheter måste dock inkludera de utmaningar som finns avseende säkerhet, förvaringsproblematik för använt kärnbränsle samt även ekonomiska förutsättningar. Dessa utmaningar har till exempel fått ett land som Tyskland att fatta ett historiskt beslut att avveckla all kärnkraft inom tio år.

Max Troell

docent Systemekologi, forskare Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Gustav Engström

forskarstuderande Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Ekonomiska institutionen Stockholms universitet

Åsa Jansson

docent Systemekologi, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Anne-Sophie Crépin

biträdande föreståndare Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskare, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

UNT 5/10 2011

MER LÄSNING

SMHI-rapport: (http://www.smhi.se/publikationer/uppdatering-av-den-vetenskapliga-grunden-for-klimatarbetet-1.17827)

 Kunskapsläget om biobränsle - IPCC:s nya specialrapport: http://srren.ipcc-wg3.de/