Sverige anses ha ett av de bästa systemen i världen för elförsörjning. Men underinvesteringar och kapacitetsbrist hotar allt från enskilda hushåll till konkurrenskraften i svensk industrin. Samtidigt vill regeringen reglera elmarknaden i en takt som just nu granskas av EU-kommissionen och som aktivt sätter stopp för aktörernas möjligheter att investera i framtidens elnät. Vi liberaler vill värna leveranssäkerheten och har för detta sökt stöd över partigränserna.

Vi ska vara stolta över Sverige. Det är mycket som fungerar i vårt land och som ligger till grund för vår konkurrenskraft globalt. En av de mest akuta prioriteringarna för regeringen är infrastrukturen där ett område – våra elnät – är särskilt eftersatt om man jämför med övriga Europa.

Ett investeringspaket på 150 miljarder kronor krävs där någon måste investera om vi ska nå klimatmålen och fortsatt vara en ledande industrination. Samtidigt behöver vi bygga drygt en halv miljon bostäder på kort tid, transportsektorn ska elektrifieras och en ny typ av elintensiv industri lockas till Sverige i form av exempelvis datahallar. Något som kräver många nya elnät med hög kapacitet där det tidigare inte funnits något.

Artikelbild

Arman Teimouri, energipolitisk talesperson (L)

Vår verklighet pekar mot ett scenario där eltillgången är hotad. En rad aktörer, med statliga Svenska Kraftnät i spetsen, har varnat om en effektbrist i elnäten under årets kallare dagar. Tyvärr utan större framgång.

I vintras stängdes reaktorn Oskarshamn 1 ner, Ringhals 2 står på tur i december i år och efter det väntar stängningen av Ringhals 1 under 2020. Vad detta innebär är inte svårt att lista ut. Blickar vi söderut, till Tyskland, kan vi se ett misslyckat politiskt experiment som bidragit till ett ökat beroende av kol och gas.

För Liberalerna är tillgången till el året om en självklarhet. Sverige är i behov av ett energisystem som är fortsatt leveranssäkert och för det krävs stora investeringar i våra elnät. Det ger Sverige möjligheten att skapa ett hållbart, digitaliserat och elektrifierat samhälle som kan växa, såväl på landsbygden som i våra expanderande storstäder

Sverige har idag ett av Europas äldsta nät. Hela 35 procent av Sveriges elnät är i dag 40 år eller äldre och behöver bytas ut, men trots det drev regeringen under den föregående mandatperioden fram regleringar som direkt försvårar möjligheterna att göra investeringar.

Artikelbild

Helena Gellerman, trafikpolitisk talesperson (L)

Sveriges agerande har nu uppmärksammats av EU-kommissionen. Kommissionen kräver att tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna agerar oberoende, även vad gäller prissättningen av elen. Om regeringen inte har som mål att, likt Tyskland och Ungern, bötfällas av kommissionen, bör man dra tillbaka regleringarna och arbeta om regelverket, dels för att leva upp till elmarknadsdirektivets krav, dels för att inte Sverige ska dra på sig ännu ett vite och nytt överträdelseärende i EU.

Leveranssäkerheten och ett 100 procent fossilfritt energisystem är några av de viktigaste faktorerna för att vi ska nå målet om ett elektrifierat, digitaliserat och hållbart samhälle. Ett Sverige där både växande städer, en levande landsbygd och fossilfria transporter ryms.

Artikelbild

Said Abdu, toppkandidat till Europaparlamentet (L)

Utformningen av nuvarande elnätsreglering riskerar att sätta krokben för dessa målsättningar genom att begränsa aktörers möjligheter att investera i elnäten, medan Liberalerna vill satsa på en framtida klimatsmart elförsörjning som vi kan vara stolta över.