Den 22 oktober fattade kommunstyrelsen beslut om att lämna in en ansökan till regeringen om att göra Uppsala till försökskommun med utökat arbetsmarknadspolitiskt uppdrag. Som huvudskäl angavs att den ännu inte genomförda reformen av Arbetsförmedlingen skulle få en stark påverkan på behovet av kommunens välfärdstjänster. Därför, står det i ansökan, vill kommunen ”upprätthålla en aktiv arbetsmarknadspolitik för att kunna klara välfärdens utmaningar”.
Kommunstyrelsen menar att rollen som försökskommun ”ger kommunen en möjlighet att överbrygga det glapp som kommer att finnas under 2019–2021”. Man erbjuder sig också att vara utvärderingskommun av resultatet av ”att släppa in kommunen i utförandet av arbetsmarknadspolitiken”.
Den ansökan som sänts in, är av flera skäl omotiverad: Arbetsmarknadsdepartementet har inte utlyst något uppdrag eller initierat någon process om försökskommuner enligt det kommunstyrelsens ansökan anför.
Arbetsförmedlingens reform är, enligt Januariavtalet, inte till fullo konkretiserad.
Den del av Januariavtalet som berör Arbetsförmedlingens reform föreskriver inte att kommuner ska få en ny arbetsmarknadspolitisk roll. Det är privata och ideella aktörer som ska ta över de uppgifter som tidigare legat på myndigheten.
Det finns inga anslag avsatta i statsbudgeten till den försöksverksamhet kommunstyrelsen eftersöker, lika lite som att det finns löften om sådana medel inskrivna i budgettexterna eller Arbetsförmedlingens regleringsbrev.
Företrädare för minoritetsstyret har hävdat att Uppsala ”måste ställa sig bland de första i kön” om att få bli en försökskommun för ett utökat uppdrag. Den kö som hänvisas till består av ett antal mindre kommuner, där AF aviserat att de kommer att lägga ned kontor till 2021. Dessa har kontaktat Regeringen i oro över att deras lokala arbetsmarknad inte kommer att attrahera tillräckligt många privata aktörer som tar över den verksamhet AF bedrivit. Därför kommer inom kort en utredning att tillsättas som ser över hur regelverket kan ändras så att små kommuner inte riskerar att bli vita fläckar.
I Uppsala kommun är situationen annorlunda. Den lokala arbetsmarknaden är urstark och AF kommer att vara kvar i staden.
Privata jobbförmedlare finns redan etablerade. Det framstår därför som obegripligt att Uppsalas situation, enligt minoritetsstyret, någonsin skulle bli samma som i Torsby, Svenljunga och Åsele.
Det är ingen hemlighet att Centerpartiet ställt skarpa krav på att reformer av svensk arbetsmarknad i allmänhet och AF i synnerhet ska ingå i Januariavtalet. Myndighetens ineffektivitet i att förmedla jobb och utföra matchningsinsatser, har sedan länge passerat gränsen för vad som är acceptabelt. Det visas inte minst av att stora delar av de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden – unga, lågutbildade kvinnor och nyanlända – bara kommit längre ifrån att vara i varaktig, egen försörjning under den senaste mandatperioden.
Ett system med fler aktörer inom jobbmatchning och nischade arbetsmarknadsinsatser, ger större dynamik och bättre träffsäkerhet.
Men grunden i Januariavtalets skrivningar är att detta ska ske genom ett ökat engagemang från privata och ideella aktörer. Det är inte mer offentlig sektor-baserade lösningar svensk arbetsmarknad behöver. Att sätta upp en jobbförmedling på det sätt som kommunstyrelsens ansökan beskriver, blir ett sätt för kommunen att tränga bort privata aktörer från Uppsalas lokala arbetsmarknad innan reformen ens sjösatts.
Det är också svårt att se att denna åtgärd skulle förbättra det usla förtroende Uppsala kommun har hos ortens företagare och näringsliv.
Att Socialdemokraterna förordar ett ökat kommunalt ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, förvånar ingen. Tilltron till att privata aktörer kan klara uppgifter bättre än stat och kommun, har alltid varit låg inom S. Även om S i regering ställt sig bakom Januariavtalet, visar minoritetsstyrets ansökan för Uppsala att de lokala partiföreträdarna står redo att urvattna reformen av AF innan den ens färdigställts.
Desto mer bekymmersamt är att minoritetsstyrets övriga partier, L och MP, liksom M:s och KD:s företrädare i KS, ställer sig bakom denna linje.
Dessa partier är svar skyldiga om varför Uppsala kommun skulle vara bättre skickad att matcha jobb och arbetsmarknadsinsatser än vad privata aktörer är. Centerpartiet avser lyfta frågan om en kommunal jobbförmedling till debatt i fullmäktige, och kommer att göra vårt yttersta för att tillse att Januariavtalets arbetsmarknadspolitiska reformer genomförs och efterlevs – nationellt och i Uppsala.