Världsarv blir allt mer måltavla i konflikter runt om i världen, som Buddhastatyerna i Afghanistan, Timbuktu i Mali och nu senast Nimrud och andra platser i Irak. Samtidigt kan världsarv och andra former av kulturarv vara en stark kraft i arbetet för förståelse, respekt och försoning.

Arbetet med världsarv är en riktig framgångssaga för FN-organet Unesco. Över 190 länder har ratificerat Världsarvskonventionen från 1972, vilket gör den till en av världens mest spridda.

I dag finns över 1 000 världsarv på Unescos världsarvslista. Listan utgörs av världsunika kultur- och naturområden eller sådana som är exempel på viktiga utvecklingssteg eller avgörande händelser, och som har universellt värde. Machu Picchu, Taj Mahal, Stora Barriärrevet men även Auschwitz är kända världsarv, som har stor betydelse för vår förståelse för historiska skeenden, men även för människors identitet och historia.

Artikelbild

Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

Världsarv, som i många fall är kulturella och religiösa symboler, blir i allt större utsträckning prioriterade mål för terroristers attacker.

Det började 2001 när talibanerna sprängde antika Buddhastatyer i Afghanistan. Sedan dess har övergreppen eskalerat. I Mali har terrorister förstört ett flertal världsarv och kulturarv i Timbuktu.

Dessa systematiska och hänsynslösa härjningar borde kunna ses som krigsbrott och del i kulturell rensning. Det IS gjort i Irak är en allvarlig attack på det som är mänsklighetens gemensamma historia. Att övergreppen läggs ut på internet tar dem till en helt ny avskyvärd nivå. Målet är att chockera och att med stor medvetenhet visa på brist på respekt för världssamfundets gemensamma beslut. I Irak har terroristerna bland annat krossat statyer på museet i Mosul, skövlat fornminnen i staden Nimrud som sedan sprängts till grus och förstört världsarvet Hatra i norra Irak.

Stulna kulturföremål från dessa områden översvämmar nu den globala svarta marknaden, vilken dessvärre även finns i Europa, USA och kanske även i Sverige. Sådan handel utgör en viktig inkomstkälla för att finansiera fortsatta övergrepp på människor och annan terrorverksamhet.

Artikelbild

Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet.

Förstörelsen drabbar inte bara oss som lever nu utan påverkar också möjligheten att förstå historien för kommande generationer. Platser som är historiskt viktiga för länder och befolkningar försvinner och det försvårar allas förståelse av historien.

Det handlar därför inte enbart om enskilda kulturskatter som säljs och förskingras utan också om delar av människors identitet och dessutom om rätten att skriva historia – kulturarv kan förena, hålla ihop samhällen och bygga fred.

Artikelbild

Inger Liliequist, särskild rådgivare till Svenska Unescorådet och f.d. riksantikvarie.

I dag är det en försvinnande liten risk att åka fast för dem som köper och handlar med dessa stulna och illegalt utförda föremål. Låga straffsatser och okunskap hos ansvariga myndigheter gör att sådana brott kommer långt ner på prioriteringslistan globalt sett.

Som uppföljning av Säkerhetsrådets resolution 2199 om förstörelse av kulturarvet har Unesco samlat en koalition av centrala internationella aktörer som Internationella tullunionen, Interpol med flera till en global kampanj – #Unite4Heritage – för att sätta stopp för denna handel.

Unescos generaldirektör har kontaktat åklagare på den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag för att undersöka om den systematiska förstörelsen av kulturföremål och kulturarv i Irak skulle kunna ses som krigsbrott. I Sverige har Riksantikvarieämbetet påbörjat ett arbete med att intensifiera insatserna för att motverka den illegala handeln med kulturföremål.

Det är tid att agera för nuvarande och framtida generationers skull och helhjärtat stödja den globala kampanjen och ge europeiska och svenska myndigheter den kunskap och de resurser som behövs för att stoppa handeln med olagligt utförda kulturskatter.

Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet

Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet

Inger Liliequist, särskild rådgivare till Svenska Unescorådet och f.d. riksantikvarie