2018 års tobaksfria vecka är startskottet för en kampanj som syftar till att uppmärksamma behovet av tobaksfri skoltid för att stoppa smittspridningen bland våra barn. Bruk av tobak är en stor riskfaktor för hjärt- och lungsjukdom senare i livet.

”För min del får gärna varenda unge röka! Bara de klarar kunskapskraven!”. Citatet är hämtat från ett möte med en biträdande rektor vid en gymnasieskola och visar tydligt både på bristande kunskap och på den tobaksnorm som alltjämt råder i det stora flertalet svenska skolor.

Få känner till att nikotin ger ökad risk för inlärningssvårigheter, ångest, depression och psykisk ohälsa.

Artikelbild

De elever som befinner sig i riskzonen för att inte klara kunskapskraven behöver inte ytterligare problem som ett nikotinberoende medför, de behöver i stället stöd och hjälp både att förbli tobaksfria och klara kunskapskraven. Inte sällan verkar dessa insatser positivt på flera sätt.

Samma Novusmätning visar också att utvecklingen tyvärr går i fel riktning när det gäller kunskapsspridningen i skolan.

Bara fyra av tio elever uppgav i årets undersökning att de har fått ingående information om tobak i skolan.

Föregående år var det fem av tio. Enligt artikel 12 i WHO:s Ramkonvention för Tobakskontroll har Sverige åtagit sig att främja kunskapen om de skadliga konsekvenserna för hälsa, ekonomi och miljö som tobaksproduktion och tobaksbruk medför.

Otillräcklig lagstiftning. 1994 infördes lagen om rökfri skolgård och sedan dess har rökrutorna i praktiken flyttat från någon undangömd del av skolgården till skolans entré där vi inte sällan möts av både askkoppar och meddelanden om var det går bra att röka. För många innerstadsskolor som helt saknar skolgård betyder det i praktiken att eleverna röker fritt direkt utanför dörren. Övrig tobak som snus och e-cigaretter regleras över huvud taget inte i lagen, trots att dessa produkter kan innehålla tio gånger mer nikotin än vanliga cigaretter.

Skolan är en riskmiljö. Rökningen har minskat generellt bland vuxna i samhället, men inte bland barnen i skolan.

Mer än 30 procent av alla elever i årskurs två på gymnasiet använder nikotin och användandet av e-cigaretter ökar lavinartat i årskurs nio.

Lagen om rökfria skolgårdar är otillräcklig och gör det svårt för skolpersonalen att skydda eleverna från tobaksbruk. Över 200 kommuner i Sverige har infört rökfri eller tobaksfri arbetstid för sina anställda, men de allra flesta barnen saknar likvärdigt skydd under skoltiden.

Om lagen i stället reglerade skoltiden och inkluderade samtliga tobaksprodukter skulle den kunna skydda alla de barn som ännu inte börjat och hjälpa alla de som vill men har svårt att sluta på grund av att kompisar röker eller snusar på rasten. Det kanske tydligaste exemplet på hur smittsamt tobaksbruket är att vi nästan halverat antalet vuxna rökare sedan vi införde rökfria serveringar 2005.

Åtta av tio unga vill själva ha tobaksfri skoltid för att slippa känna trycket att börja.

94 procent av unga är emot att rökning sker i närheten av barn. Det främsta syftet med att införa fler rökfria miljöer – inkluderande tobaksfri skoltid – är att skydda alla de som ännu inte har börjat. Den bästa bieffekten av detta är att den majoritet av tobaksbrukare som säger sig vilja sluta också får stödet att sluta.

Med ökad kunskap kan fler få rätt och tillräckliga argument för att avstå från tobak. Några av de argument som motiverar ungdomar mest är de som handlar om global hållbar utveckling och att tobak är ett hinder för samtliga 17 globala hållbarhetsmål. Tobaksindustrin utnyttjar miljontals fattiga barn på tobaksodlingar runt om i världen och många av dessa går därmed miste om chansen till utbildning och blir ofta sjuka av det farliga och giftiga arbetet.

Varje år avverkas också mer än 200 000 hektar skog för att ge plats åt nya tobaksodlingar.

Förutom att det påverkar vårt klimat så innebär det också att den biologiska mångfalden minskar.

Ökad kunskap om nikotinets effekter. Även kunskapen om nikotinets effekter på hjärnan är viktiga att lyfta fram, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens larmrapporter om ungdomars psykiska ohälsa. Att rökning ger ”svarta lungor” är bekant hos de flesta, men bara sex procent känner till att nikotin ger ökad risk för inlärningssvårigheter. Nikotin riskerar att skada den unga hjärnan och ökar risken för ångest, oro och depression. Samtidigt menar 66 procent av de tillfrågade flickorna i åldern 14–18 år att psykisk ohälsa kan bidra till att börja röka.

Stödet från vuxenvärlden brister. Vuxna i barnens och ungdomarnas närhet måste ta sitt ansvar.

Enligt A Non Smoking Generations senaste Novusmätning är det bara 23 procent av ungdomarna som har pratat mycket med sina föräldrar om rökning. Det är en minskning med åtta procentenheter sedan den första mätningen 2016. Föräldrar behöver inse att barn behöver sina föräldrars nej för att få en legitim anledning att tacka nej när de blir bjudna på tobak. Både föräldrar, skola och politiker måste göra mer för att skydda nästa generation från ett skadligt tobaksbruk. Frågan behöver prioriteras för att barnen ska må bra och få bästa möjliga förutsättningar för att nå kunskapsmålen.

Vårt förslag:

• Lagstifta om tobaksfri skoltid!

• Inför krav på att utbilda om tobakens hälsoeffekter.

• Inför krav på att utbilda om tobak ur ett hållbarhetsperspektiv

Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Lisa Klefbom, generalsekreterare, Unga Drogförebyggare

Per Haglind, ordförande, Tobaksfakta – oberoende tankesmedja