Helena Hedman Skoglund skriver på unt.se/debatt att de problem som uppstår vid skolplaceringar utifrån dagens system inte rakt av löses genom det förslag vi presenterat i UNT. Detta är riktigt. Rättvisa och lagliga skolplaceringar är ett komplicerat ämne, och det är inte möjligt att beskriva en komplett algoritm på det antal tecken som ryms i en debattartikel. Vi har fått utesluta flera aspekter, bland annat vilken hantering som behövs när friskolor kommer in i bilden, men även syskonförtur och bytesönskemål.

Vår lösning på friskoleaspekten är förstås inte att kommunen ska behöva skapa 20 procent extra skolplatser.

Vi har länge velat träffa Uppsalas utbildningsförvaltning för ett möte, där man snabbt skulle kunna reda ut missförstånd likt ovanstående. Vår första kontakt skedde redan i februari 2018, men utbildningsförvaltningen har tackat nej till våra erbjudanden om både möten, datakörningar och analyser av tidigare skolval. Vi har även sedan vår debattartikel publicerades erbjudit Helena Hedman Skoglund och hela utbildningsnämnden att träffas.

Artikelbild

Mikael Bertze

Uppsala kommun medger att trots deras förändringar i årets skolval så kan deras system inte garantera alla barn en placering nära hemmet, utan förändringarna kommer bara “stärka möjligheten” till detta.

Detta är inte tillräckligt då alla barn enligt lag har rätt till en skola nära hemmet.

Vi har analyserat data för kommunens alla skolplaceringar till förskoleklass 2018. Totalt placerade Uppsala kommun 2319 elever i 50 skolor, varav 2218 elever hade gjort ett aktivt skolval. 14 av de 50 skolorna var tvungna att neka sökande elever på grund av platsbrist. Beslutet om en elev blir antagen eller nekad grundar sig på den relativa närhetspoängen som eleven fått, jämfört med sin alternativa skola. Vi har hela tiden poängterat att man inte kan jämföra med en skola där det inte finns en garanti för eleven att få plats. Om man gör det så blir värdet som urvalet grundar sig på meningslöst.

2018 fanns det åtta skolor där fler elever använde skolan som alternativ än vad skolan hade platser.

Vaksalaskolan hade 55 platser, men det var hela 88 elever som vid andra ansökningar fick använda Vaksalaskolan som alternativ.

Alla dessa 88 elever kan inte garanteras plats på Vaksalaskolan, så de poäng som dessa elever fått använda vid sina ansökningar är felaktiga. Hur ofta händer då detta? Svaret är tyvärr att det är väldigt vanligt. Hela 554 elever har en eller flera ansökningar som hanterats på detta felaktiga sätt. Detta innebär att antagningsbesluten för en fjärdedel av eleverna grundats på ett värde som inte har någonting med relativ närhet att göra.

Helena Hedman Skoglund skriver att våra förslag riskerar följdeffekter som noggrant måste analyseras. Detta måste rimligtvis gälla även för dagens metod, där stora brister redan upptäckts men inte åtgärdats. Vårt erbjudande till Uppsalas utbildningsförvaltning och utbildningsnämnd att träffas kvarstår, med målet att uppnå ett rättvisare skolval 2020.

Mikael Bertze, Åsa Bertze, relativnarhet.se