Sverige är inte alliansfritt ens i strikt formell juridisk mening. Redan 2009 blev vi bundna av den senast versionen av EU-fördraget som innehåller en bindande kollektiv försvarsklausul.

EU är i realiteten ingen trovärdig försvarsorganisation, men på pappret är den det. Så här står det i EU-traktaten som samtliga medlemmar av EU är bundna av:

”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.”

Artikel 51 i FN-stadgan tillåter självförsvar individuellt såväl som kollektivt.

I EU-traktaten har medlemsstaterna garderat sig med brasklappar. Nato-medlemmarna säger att Nato också i fortsättningen ska utgöra grunden för deras kollektiva försvar och övriga medlemmar säger att den ”särskilda karaktären” (läs: vad som tidigare kallades neutralitetspolitiken) hos deras säkerhets- och försvarspolitik inte ska påverkas av deras bindande kollektiva försvarsåtagande i EU-traktaten.

Att kombinera åtagandena inom Nato med EU-fördragets kollektiva försvarsåtagande är inte svårt. Att förena säkerhets- och försvarspolitik av ”särskild karaktär” med det bindande åtagandet att bistå andra EU-länder i händelse av väpnat angrepp på deras territorier är lite svårare, åtminstone sett ur formell synvinkel.

Så här står det i Nato-fördragets omtalade Artikel 5:

”Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot samtliga och följaktligen är de överens om att om ett sådant väpnat angrepp sker så ska var och en av dem genom att utöva sin rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar erkänt i Artikel 51 i Förenta nationernas stadga bistå den part eller de parter som angrips genom att omedelbart, individuellt eller tillsammans med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som den anser vara nödvändiga, inklusive användningen av väpnad styrka, för att återställa och vidmakthålla säkerheten i det nordatlantiska området.”

Natos kollektiva försvarsklausul i Artikel 5 är ordrikare än EU:s motsvarande klausul, men innehållsmässigt är det ingen skillnad på åtagandena. Det kan noteras att i ingetdera fallet är staterna automatiskt och uttryckligen skyldiga att bistå angripna parter med militära medel.

Skillnaden mellan Nato och EU ligger i trovärdigheten – och det är en avgörande skillnad i realiteten. EU spelar tills vidare ingen roll som kollektiv försvarsorganisation.

Men att säga att Sverige är alliansfritt är fel. Inte heller är Sverige alliansfritt i politisk bemärkelse.

Vi är nu uppe i inte mindre än tre så kallade solidaritetsförklaringar, i tillägg till försvarsåtagandet i själva EU-traktaten som ibland också benämns solidaritetsförklaring.

En ytterligare – bindande – solidaritetsklausul som benämns just ”solidaritetsklausul” finns inom ramen för EU, vilken dock handlar om ömsesidig hjälp vid terrorangrepp och naturkatastrofer, snarare än vid militära angrepp.

En solidaritetsförklaring har riksdagen själv formulerat, och den vänder sig till alla medlemsländer i EU och alla nordiska länder. Vi hjälper er vid en katastrof eller ett angrepp och förväntar oss att ni hjälper oss, står det i den solidaritetsförklaringen, med den verkan det hava kan.

En solidaritetsförklaring har de nordiska länderna formulerat sinsemellan.

På marken rör vi oss längre och längre in mot Natos kärna.

Vi har praktiserat tillsammans på olika internationella fredsuppdrag, till exempel i forna Jugoslavien, Afghanistan och Libyen, och vi övar tillsammans nu med sikte inte enbart på gemensamma fredsoperationer långt borta utan på större operationer i andra syften närmare hemmafronten. En utredning med uppgift att underlätta för regeringen att fatta beslut om svenskt deltagande i sådana övningar lade fram sitt förslag tidigare i år.

Huruvida det faktiska närmandet till Nato är ett argument för eller emot ett veritabelt medlemskap i Nato bör avgöras mot bakgrund av vad som bäst gagnar Sveriges säkerhet.

Men alliansfria är vi inte.