På internationella kvinnodagen bör de svåra problemen som präglar alltför många kvinnors vardag uppmärksammas. Kvinnor som upplever hot och våld i nära relationer.

Enligt en färsk rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har var femte vuxen kvinna i Sverige någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Familjefridsbrott har allvarliga konsekvenser för både de drabbade och deras närstående och måste tas på stort allvar.

För bara ett par veckor sedan beslutade regeringen att en särskild utredning ska utarbeta en nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen har satsat över en miljard kronor på kvinnofrid. Sedan år 2007 finns det en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

Regeringen har också ytterligare förstärkt budgetsatsningen på kvinnojourer. Dessa är viktiga delar i Moderaternas och alliansens kraftfulla arbete mot våld i nära relationer.

Relationsnära våld orsakar ofta skam och rädsla hos de drabbade. Särskilt beroendeställning och hot om fortsatt eller eskalerat våld minskar ofta viljan att söka hjälp och anmäla. Det krävs ofta att någon utomstående uppmärksammar att någonting är fel för att våldet ska leda till en anmälan. Det kan vara sjukvården som anar orsaken bakom blåmärken, depression och magont. En bättre samordning mellan olika verksamheter kan leda till att de drabbade tidigare får rätt hjälp.

Åtgärder mot våldsutövarna har förstärkts ordentligt sedan regeringsskiftet. Det förebyggande arbetet är viktigt och innefattar bland annat bättre samarbete mellan kommuner och ideella organisationer, ökade förstagångsinsatser inom sjukvården, bättre kunskap inom rättsväsendet, åtgärder mot återfall samt arbete med att förändra attityder hos barn och unga.

Alliansregeringen har dessutom gjort den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Vi har idag fler poliser än någonsin, kriminalvården har fått kraftiga resursförstärkningar och straffen för grov misshandel och grov kvinnofridskränkning har skärpts. Olaga förföljelse är kriminaliserat och fotboja får numera användas för att kontrollera att kontaktförbud efterlevs.

Alliansens ambitiösa satsning under föregående mandatperiod följs upp utifrån sex fokusområden: nationell mobilisering och samordning av arbetet, åtgärder mot sexuellt våld, stärkt förebyggande arbete samt skydd av och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld, förebyggande och bekämpande av hedersrelaterat våld och förtryck, förebyggande insatser riktade till män samt insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Nu ska verksamheten bli en del av det ordinarie arbetet.

I Uppsala finns det flera verksamheter för människor som utsätts för hot eller våld i nära relationer; exempelvis resurscentrumet Nexus, det skyddade kvinnoboendet Siri, Uppsala kvinnojour samt Barnahus (för barn som har blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp).

Vi är stolta över att Sveriges expertcentrum för kvinnofrid, NCK, och dess nationella stödtelefon, Kvinnofridslinjen, finns i Uppsala. Akademiska sjukhuset och landstinget i övrigt har lokala rutiner och handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta.

Fortfarande drabbar våld i nära relationer många kvinnor i vårt län och i resten av Sverige. För att långsiktigt förebygga och minska det relationsnära våldet måste kunskapen kring våldet och samordningen av hjälpen förbättras ytterligare. Vi måste fortsätta arbeta intensivt för att förebygga våldet och för att hjälpa de utsatta kvinnorna.

Marta Obminska, riksdagsledamot för Uppsala län (M).