Det kommande valet innebär ett avgörande vägval för Sverige. Det är ingen naturlag som slår fast att just vi ska ha 61 utsatta områden eller återkommande attacker mot Polisen. Läget går att förändra, men det kommer att ta tid.

Ska utvecklingen vändas måste politiken klara av att prioritera för att tag i problemen på riktigt.

Rättsväsendet måste ges en rimlig chans att tillbaka maken från de kriminella gängen.

Artikelbild

Marta Obminska

Brottsutvecklingen visar att Sverige behöver en ny kriminalpolitik. Dagens situation är resultatet av många år av misslyckanden. En allt för generös migrationspolitik i kombination med en illa fungerande integrationspolitik har låtit parallella samhällsstrukturer växa fram i våra utsatta områden.

Samtidigt som utanförskapet är akut har vi den lägsta polistätheten på tio år. Det gör att polisen tvingas släcka bränder och till stor del prioritera ned det brottsförebyggande arbetet. Därmed skapas ett vakuum som de kriminella gängen utnyttjar för nyrekrytering. Polisbristen har skapat en ond spiral som ytterst är politikens ansvar att vända. Polisen gör vad de kan med sina begränsade resurser, men de räcker helt enkelt inte till.

I dag uppger nära 70 procent av boende i utanförskapsområdena att det finns kriminella personer eller grupperingar som har en inverkan på området i något avseende.

Vi kan inte fortsätta låta kriminella gäng terrorisera medborgarna i dessa områden. Att inte agera är att svika den stora majoriteten av laglydiga människor som bor där. Därför har vi moderater presenterat ett paket av åtgärder för att återta makten från de kriminella gängen. Förutom att kraftigt öka antalet poliser vilar vårt åtgärdspaket på tre inriktningar.

1) För det första vill vi skärpa straffen för gängrelaterat brottslighet. Brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar ska leda till dubbelt så höga straff. Vi vill också införa en ny sorts påföljd – vistelseförbud – som innebär ett förbud mot att befinna inom ett specifikt område en viss tid efter ett verkställt fängelsestraff. För att komma åt gängens inkomster och snabbare få gängkriminella bort från gatorna vill vi även skärpa straffen för narkotikaförsäljning samt sänka gränsen för obligatorisk häktning.

2) För det andra måste rättsväsendet ges bättre verktyg för att utföra sin uppgift. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel såsom telefonavlyssning och rumsavlyssning oftare än vad de får i dag. Vidare vill vi ge Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter en möjlighet att själva besluta om när kameraövervakning behövs.

3) För det tredje behöver vi se till att fler vittnar. Därför ska straffet för övergrepp i rättssak skärpas och ett system med kronvittnen införas. Den som medverkar till att andra personers brottslighet uppklaras bör själv kunna få ett något lindrigare straff. I kombination med vårt förslag om att införa ett nationellt exitprogram för kriminella skapas bättre förutsättningar för att fler gängmedlemmar lämnar det kriminella livet.

Det här är bara utvalda delar av hela det åtgärdspaket mot de kriminella gängen som en moderatledd regering kommer driva igenom. Det övergripande syftet med åtgärderna är att gängmedlemmarna ska veta att de för eller senare kommer att hamna bakom lås och bom. Samtidigt ska fler unga se att ett kriminellt liv inte är gynnsamt i längden. Då blir den kriminella livsstilen oattraktiv och nyrekryteringen kan stoppas.

Vi inser självklart att de kriminella gängen inte bara bekämpas genom skärpta straff eller fler poliser.

Hopplösheten måste vändas till framtidstro om vi ska åstadkomma varaktig förändring. Innan lågkonjunkturen kommer behöver därför reformer som bryter utanförskapet komma på plats. Bland annat behövs en politik som satsar på skolan, integration och som ser till att människor kommer i arbete.

Utanförskapet och hotet från de kriminella gängen är på riktigt. Nu behöver vi ta tag gängkriminaliteten för att fler unga ska få känna hopp om framtiden.

Tobias Billström, gruppledare i riksdagen (M)

Marta Obminska, riksdagsledamot för Uppsala län (M)