Som framgått av flera inlägg i denna tidning finns nu planer på att bygga en ”glaslåda” med forskarlägenheter och utställningslokaler i Odinslund. Vid kulturnämndens sammanträde i december frågade jag varför det inte fanns något förslag till yttrande från nämnden i detta ärende.

Svaret var att man, i den organisation som nu gäller, har beslutat att kulturarvsfrågor ska ligga hos kulturnämnden medan ansvaret för kulturmiljöfrågor ligger under stadsbyggnadssidan. Därför inget yttrande från kulturnämnden!

Detta är en helt orimlig ordning, eftersom det betyder att en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret då tvingas yttra sig om ett projekt som hans egen avdelning ansvarar för. Vi har en lagstiftning med höga demokratiska ambitioner. Men i Uppsala låter man i praktiken endast ena sidan svara för ett yttrande i en planfråga som uppenbart handlar om såväl kulturarv som kulturmiljö. Kulturnämnden, som bör ha den sakkunskap som kan bidra till en konstruktiv debatt i sakfrågan, ställs därigenom helt åt sidan. Så var nog inte samrådsprocessen i planärenden tänkt enligt lagstiftningen.

Jag anser att kulturnämnden borde ha yttrat sig och att ett sådant yttrande i huvudsak borde ha följande innehåll:

”Gamla Uppsala och miljön längs Fyrisån utgör speciella värdekärnor. Det gäller även området som rymmer Universitetshuset, Gustavianum, Domkyrkan, Ärkebiskopsgården, Helga Trefaldighet, Carolina, Slottet, och Botaniska trädgården. Detta stråk är hela Uppsalas, och delvis hela rikets, kulturhistoriska värdekärna. Något som också formellt fastlagts som riksintresse.

Nu lägger man fram ett förslag till en byggnad, som går att fylla med innehåll, men som tveksamt uppfyller behov för just denna plats. I planens huvuddrag anges att byggnaderna kan användas för centrumverksamhet och att byggnaden längs med tomtgränsen till Odinslund ska innehålla någon form av publik verksamhet i bottenvåningen. Så lösa premisser kan leda till nästan vad som helst.

Vidare anges att man ska skydda befintligt värdefulla byggnader och träd samt ställa höga krav på den arkitektoniska utformningen av de nya byggnaderna.

Tyvärr ger den redovisade bilden av de nya husen ett brutalt intryck med glasfasader, vilka nu är vanligt förekommande i dagens arkitektur.

I första hand bör området skonas från nya byggnader. Parkområdet bör rustas upp. Kommunen kan genom markbyte ge Stiftelsen Ubbo möjlighet att på annan plats bygga de planerade lägenheterna.

Inom området, med anor från 1200- och 1300-talen, har högklassiga och specifika byggnader tillkommit genom seklerna. Högst sannolikt kommer behov av nya viktiga funktioner, värdiga en placering inom detta speciella kulturhistoriska område, att uppstå i framtiden. Nu finns bara det nu aktuella kvarteret Ubbo kvar för att tillgodose sådana framtida behov.

I andra hand kan en ny byggnad uppföras på platsen. Den bör i så fall få en varsam utformning som kan smälta in i den speciella miljö som Odinslund utgör. En arkitekttävling bör genomföras för att säkerställa att byggnaden får den utformning som krävs. Platsen kan berikas av en utställningslokal, en servering, en väl exponerad museibutik, men även av en turistbyrå viket är något som ´kulturstaden´ Uppsala märkligt nog saknar. Enligt nämndens mening skulle en sådan komplettering tillsammans med övriga attraktioner stärka Uppsala och kulturstråket Odinslund som besöksmål.”

Nu kommer kulturnämnden av allt att döma inte yttra sig om vad som ska ske i Odinslund.

Jag kommer därför att för egen del yttra mig över planen genom att lämna in den här ovan redovisade texten.