Härom dagen avslutades World Economic Forum i Davos. Mer än 2 500 deltagare från över 100 länder samlades för att diskutera årets tema, ”motståndets dynamik”. Temat syftade på motståndskraft mot både den globala uppvärmningen och mot ekonomiska kriser och är därmed mitt i prick gällande vår tids största utmaningar. Men om någonting av detta skall bli verklighet krävs det att världens ledare nu tar steget fullt ut och vågar prioritera detta högst - långt högre än kortsiktiga ekonomiska vinster och konventionell BNP-tillväxt.

Vi nås av alltmer alarmerande rapporter om klimatet. Nyligen gick FN:s förre chef för klimatförhandlingarna, Yvo de Boer, ut och sa att tvågradersmålet är passerat. Under hösten kom en rapport från Världsbanken som visade att vi hastigt rör oss mot en temperaturökning på katastrofala fyra grader. År 2006 släppte forskaren Nicolas Stern rapporten The Economics of Climate Change.

Rapporten pekar på att kostnaderna för att ställa om samhället kommer att bli mycket större om vi inte handlar snart. I en intervju under mötet i Davos berättade Stern att han borde ha varit mer "uppriktig" om det hot mot ekonomin som klimatförändringarna utgör. Angående rapporten från 2006 kommenterade han att han ”hade fel” och att läget för klimatet egentligen är ”långt, långt värre”.

Med dagens ohållbara ekonomi har vi kommit på kollisionskurs med vår egen planet, samma planet som vi är helt beroende av - inte bara ekonomiskt utan också för vår överlevnad. I stället för att låta de ekologiska ramarna sätta gränserna för de ekonomiska har världens ledare låtit den kortsiktiga jakten på BNP-tillväxt gå ut över planeten. Som om det gick att kompensera fel riktning med högre fart.

Världens ledare måste byta prioriteringsordning. En långsiktigt hållbar utveckling för ekonomi, människor och miljö kan aldrig behandlas som något som görs när det är förenligt med kortsiktiga och egoistiska intressen - den måste självklart prioriteras allra högst.

Ett första viktigt steg för att kunna prioritera långsiktigt är att utveckla nya måttstockar för att mäta samhällsutveckling - nya välfärdsmått som tar hänsyn till ekosystemens gränser och som återspeglar det hållbara samhälle som vi eftersträvar. I nuläget finns över 70 sammanvägda index och över 1000 indikatorer som mäter alltifrån miljömässig hållbarhet till jämställdhet, social sammanhållning, välmående, upplevd frihet och demokrati.

Runt om i världen pågår massvis med projekt med alternativa välfärdsmått. Storbritanniens premiärminister David Cameron har sagt att landet inom tio år ska börja mäta befolkningens välmående, Nicolas Sarkozy tillsatte en fransk utredning om nya välfärdsmått redan 2009, EU-kommissionen bedriver ett stort arbete på området och OECD, IMF med flera gör detsamma. Här i Sverige lade Miljöpartiet i höstas fram en konkret uppsättning välfärdsmått som kompletterar BNP och ger en långt mer heltäckande bild av vårt samhälles utveckling.

Det är hög tid att Fredrik Reinfeldt och andra ledare omsätter toppmötenas fina teman i konkreta handlingar. Till syvende och sist är det vad som krävs - att ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling inte stannar som diskussionsämne på konferenser utan blir det vi utformar våra samhällen utifrån - i varje beslut, varje dag, i alla länder, alltid.

 
Kitty Ehn
språkrör Grön Ungdom SYD
Erika Karlénius
språkrör för Gröna Studenter
Rebecka Carlsson
språkrör Grön Ungdom
UNT 30/1