Som liberaler anser vi att Europa bör satsa mer pengar på forskning och mindre på jordbruket. Totalt sett bör unionens budget inte expandera. I stället är det möjligt att spara in på verksamheter som inte bör prio­riteras. Så stärker vi Europa inför framtiden när den internationella konkurrensen tilltar.

BNP väntas i år minska i EU enligt siffror från EU-kommissionen. Europa befinner sig i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Både arbetslösheten och de offentliga skulderna växer i många länder.

I detta läge förhandlar vi om EU:s nästa långtidsbudget, för perioden 2014–2020.

Det är viktiga slutstrider som väntar. Nu ska det avgöras vad som ska prioriteras, hur mycket jordbrukspolitiken får kosta och hur stor den svenska avgiften blir. Det är de kortsiktiga frågorna. Den långsiktiga frågan är hur vi når målet att Europa ska vara världens mest kunskapsbaserade ekonomi.

Den ekonomiska krisen sätter naturligtvis ramar för hur stor budgeten får bli. När länder runt om i Europa sparar in på skola, vård och omsorg kan inte EU-budgeten öka.

Samtidigt är det viktigt att vi nu prioriterar rätt. Nästan 40 procent av budgeten går i dag till jordbruket – en sektor som sysselsätter 5 procent av Europas arbetskraft och endast står för 1,5 procent av BNP. Det är inte en politik som lyfter Europa ur krisen. Det är inte en politik som bygger Europa starkt inför framtiden.

Vi liberaler anser att Europa behöver en modern budget, med fokus på tillväxt och konkurrenskraft. Vi ska satsa på de områden där gemensamma insatser gör störst nytta. Ett sådant område är forskning.

EU har en viktig roll att spela, både för forskning och innovation som stärker näringslivet här och nu och för att få fram forskningsresultat som kan lägga grunden för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft på sikt – sådana resultat som vi i dag inte ens kan drömma om.

Ingen kan längre se forskning som enbart ett nationellt projekt, när kunskapen är gränslös och forskare enkelt kan röra sig från ett land till ett annat. I stället bygger forskning på internationella samarbeten, med gemensamma projekt och gemensam infrastruktur, och därför finns det ett europeiskt mervärde i att satsa på forskning.

Många av de samhällsutmaningar som vi står inför i dag delar vi också med övriga Europa, och i många fall även med resten av världen. Ska vi kunna hantera den förändrade demografin med en allt äldre befolkning; ska vi kunna lösa energiproblemen; då krävs internationella samarbeten.

Tack vare EU och Europeiska forskningsrådet (ERC) kan vi också se till att forskningsmedel används på bästa sätt, genom att de bästa forskarna i hela EU är med och konkurrerar om medel.

Vi kan aldrig veta om det kommer att vara polacker, italienare eller svenskar som kommer att bidra till att lösa forskningens gåtor, men vi kan se till att forskare oavsett nationalitet får bättre förutsättningar.

Därför bör EU i nästa budget prioritera forskning, liksom andra områden där gemensamma insatser har ett stort europeiskt mervärde, som utrikespolitik, miljö och klimat, gränsöverskridande infrastruktur och kamp mot den organiserade brottsligheten.

Det betyder inte att nästa budget ska öka. Tvärtom. Jämfört med vad EU-kommissionen har föreslagit går det ändå att minska budgeten.

Nedskärningar och omprioriteringar, för att finansiera bland annat forskningen, kan framför allt ske i jordbrukspolitiken och i regionalstöden till rika länder.

Vi kommer inte att nå så långt som vi vill. Starka krafter i Europa försvarar sina intressen i jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Den svenska regeringen kommer i slutförhandlingarna att slåss för att vi inte ska behöva betala mer för en utgiftsstruktur vi inte tror på, och därför försvarar vi den rabatt på avgiften Sverige har i dag. Men vi fortsätter in i det sista att bygga allianser och kämpa för att nästa EU-budget ska gå ett antal steg i rätt riktning. I stället för en budget för 50-talet vill vi se en budget för framtiden.

Jan Björklund

utbildningsminister och vice statsminister (FP)

Birgitta Ohlsson

EU-minister (FP)

UNT 18/1 2013

EU bör i nästa budget prioritera forskning, på bekostnad av jordbruks- och regionalstöd, Det skriver Jan Björklund och Birgitta Ohlsson.
Som liberaler anser vi att Europa bör satsa mer pengar på forskning och mindre på jordbruket. Totalt sett bör unionens budget inte expandera. I stället är det möjligt att spara in på verksamheter som inte bör prio­riteras. Så stärker vi Europa inför framtiden när den internationella konkurrensen tilltar.
BNP väntas i år minska i EU enligt siffror från EU-kommissionen. Europa befinner sig i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Både arbetslösheten och de offentliga skulderna växer i många länder.
I detta läge förhandlar vi om EU:s nästa långtidsbudget, för perioden 2014–2020.
Det är viktiga slutstrider som väntar. Nu ska det avgöras vad som ska prioriteras, hur mycket jordbrukspolitiken får kosta och hur stor den svenska avgiften blir. Det är de kortsiktiga frågorna. Den långsiktiga frågan är hur vi når målet att Europa ska vara världens mest kunskapsbaserade ekonomi.
Den ekonomiska krisen sätter naturligtvis ramar för hur stor budgeten får bli. När länder runt om i Europa sparar in på skola, vård och omsorg kan inte EU-budgeten öka.
Samtidigt är det viktigt att vi nu prioriterar rätt. Nästan 40 procent av budgeten går i dag till jordbruket – en sektor som sysselsätter 5 procent av Europas arbetskraft och endast står för 1,5 procent av BNP. Det är inte en politik som lyfter Europa ur krisen. Det är inte en politik som bygger Europa starkt inför framtiden.
Vi liberaler anser att Europa behöver en modern budget, med fokus på tillväxt och konkurrenskraft. Vi ska satsa på de områden där gemensamma insatser gör störst nytta. Ett sådant område är forskning.
EU har en viktig roll att spela, både för forskning och innovation som stärker näringslivet här och nu och för att få fram forskningsresultat som kan lägga grunden för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft på sikt – sådana resultat som vi i dag inte ens kan drömma om.
Ingen kan längre se forskning som enbart ett nationellt projekt, när kunskapen är gränslös och forskare enkelt kan röra sig från ett land till ett annat. I stället bygger forskning på internationella samarbeten, med gemensamma projekt och gemensam infrastruktur, och därför finns det ett europeiskt mervärde i att satsa på forskning.
Många av de samhällsutmaningar som vi står inför i dag delar vi också med övriga Europa, och i många fall även med resten av världen. Ska vi kunna hantera den förändrade demografin med en allt äldre befolkning; ska vi kunna lösa energiproblemen; då krävs internationella samarbeten.
Tack vare EU och Europeiska forskningsrådet (ERC) kan vi också se till att forskningsmedel används på bästa sätt, genom att de bästa forskarna i hela EU är med och konkurrerar om medel.
Vi kan aldrig veta om det kommer att vara polacker, italienare eller svenskar som kommer att bidra till att lösa forskningens gåtor, men vi kan se till att forskare oavsett nationalitet får bättre förutsättningar.
Därför bör EU i nästa budget prioritera forskning, liksom andra områden där gemensamma insatser har ett stort europeiskt mervärde, som utrikespolitik, miljö och klimat, gränsöverskridande infrastruktur och kamp mot den organiserade brottsligheten.
Det betyder inte att nästa budget ska öka. Tvärtom. Jämfört med vad EU-kommissionen har föreslagit går det ändå att minska budgeten.
Nedskärningar och omprioriteringar, för att finansiera bland annat forskningen, kan framför allt ske i jordbrukspolitiken och i regionalstöden till rika länder.
Vi kommer inte att nå så långt som vi vill. Starka krafter i Europa försvarar sina intressen i jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Den svenska regeringen kommer i slutförhandlingarna att slåss för att vi inte ska behöva betala mer för en utgiftsstruktur vi inte tror på, och därför försvarar vi den rabatt på avgiften Sverige har i dag. Men vi fortsätter in i det sista att bygga allianser och kämpa för att nästa EU-budget ska gå ett antal steg i rätt riktning. I stället för en budget för 50-talet vill vi se en budget för framtiden.
Jan Björklund
utbildningsminister och vice statsminister (FP)
Birgitta Ohlsson
EU-minister (FP)
UNT 18/1 2013