I Regeringens vision av energisystemet i framtidens Sverige (DN debatt 27/3) saknas solenergin.

I artikeln nämns solceller överhuvudtaget inte som ett bidrag till elenergiförsörjningen i Sverige, trots att dessa tekniker i dag utvecklas snabbare än andra energislag.

Som företrädare för Svenska Solenergiplattformen, en sammanslutning av forskare och företagare inom solel- och solbränsle-teknologier, och branschorganisationen Svensk Solenergi noterar vi detta med förvåning.

De stora tekniska och ekonomiska förändringar som nu ritar om förutsättningarna för elnät, stora kraftkällor, och distribution av el över världen är till stor del baserade på snabbt fallande kostnader för solel.

Under de senaste sju åren har kostnaden för el från solceller av kisel fallit till endast en femtedel.

Den utvecklingen har inte stagnerat och på flera håll har stora solcellsparker blivit det billigaste slaget av elenergi. Priserna förväntas även fortsätta att falla genom nyttjandet av nya solcellsmaterial.

Globalt växer användandet av solel med 50 procent per år. Tyskland har varit ett föregångsland, genom sina inmatningstariffer, och får i dag upp mot åtta procent av sin el från solcellsanläggningar. Jämförelsevis har Mälardalen samma årliga solinstrålning som mellersta Tyskland. Det finns också ett stort intresse hos svenska folket att installera solceller, för att själva producera sin el och bidra till utvecklingen av förnybar energi.

80 procent av befolkning vill att vi ska satsa mer på solenergi än vad vi gör i dag.

Utvecklingen i Sverige hindras i dag av en omodern energilagstiftning som inte setts över ordentligt på 20 år. Att undanröja dessa hinder och istället stimulera installation av dagens solcellstekniker skulle öppna för en stark utveckling av Sveriges förnybara elförsörjning.

Men det finns mycket mer att vinna! SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har nyligen publicerat en Strategisk innovationsagenda för solel, på uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova.

I agendan påpekas att Sverige har många exempel på världsledande forskning och kunskap om utveckling av framtidens solenergitekniker.

De skriver också: "Sverige kan vara en nation som ligger i framkant när det gäller att bygga upp utvecklingsvärldens nya energisystem och bygga om den industrialiserade världens traditionella energisystem. Dessutom kan Sverige vara med och leda utvecklingen inom flera av morgondagens solcellstekniker. Om detta görs på rätt sätt skapar det ett underlag för ökad sysselsättning och hållbar konkurrenskraft för lång tid framöver."

Den mogna och i dag billiga tekniken baserad på kiselsolceller kan i framtiden kompletteras med ännu billigare tekniker.

Dessa kan även vara lättare och mer böjliga än dagens solceller. Några av dessa tekniker lämpar sig därför för integrering i byggnader, och kan till exempel ersätta konventionella takmaterial eller användas i fasader, men flera är ännu tekniskt omogna. Vi konstaterar att svensk forskning är i världsklass inom dessa områden, och att potentialen finns för storskalig industriell exploatering, som med rätt förutsättningar kan ske i Sverige.

I Sverige utforskas och utvecklas nya tunnfilmsmaterial för solceller, som kan ge stora förbättringar i prestanda och/eller sänkta kostnader.

Tunnfilmssolceller av CIGS-typ upppvisar en snabbt ökande verkningsgrad. Organiska solceller kan tryckas på plastfolier i stor hastighet, och ge halvtransparenta, färgade och flexibla solceller. Nya hybridmaterial och nanostrukturerade halvledarmaterial har i dag prestanda i laboratoriet som är jämförbara med kiselsolceller, och kan kombineras med kiselsolceller för att drastiskt öka verkningsgraden.

Genom framtida system för produktion av solbränslen kan vi lagra solenergin mellan årstiderna, och sedan ta ut i form av el med hjälp av bränsleceller.

När dessa tekniker ska kommersialiseras är det avgörande att vi har en hemmamarknad i Sverige.

Vi anser att energikommissionen målar en orealistisk bild av Sveriges framtida elförsörjning när den inte ser solenergi som en betydelsefull möjlighet. Det är här som kostnadsutvecklingen möjliggör marknadsdriven expansion, utan att mark- och miljökonflikter hindrar vidare utveckling. En svensk energivision måste inkludera solen, som är den största källan till flödande energi, i Sverige såväl som globalt.

Leif Hammarström

professor, Uppsala universitet, Ordförande för Svenska Solenergiplattformen.

Marika Edoff

professor Uppsala universitet, Svenska Solenergiplattformen.

Lars Samuelson

professor Lunds universitet, Chief Scientist för Sol Voltaics AB, Svenska Solenergiplattformen.

Olle Inganäs

professor Linköpings universitet, Svenska Solenergiplattformen.

Johan Lindahl

talesperson för Svensk Solenergi

Fakta

Solenergi