Trängseln på tågen mellan Uppsala och Stockholm fortsätter. Trots löften och utfästelser från SJ:s högsta ledning verkar det inte blivit bättre efter nyår.

Det är lätt att tala om hur dåligt det är av SJ, men kanske är det inte bara SJ man ska skylla på. Visst, beslutet att stänga vissa avgångar för resenärer med Movingobiljett är SJ:s, men det finns mycket mer som orsakat problemen för pendlarna. En av de orsaker som SJ anger är de saknar vagnar – de har helt enkelt inte tillräckligt med fordon när en del behöver vara på verkstaden. De har därför tvingats att flytta tåg från andra sträckor för att möta efterfrågan mellan Uppsala och Stockholm. Men det har också varit stora problem med infrastrukturen.

Därför har jag begärt att SJ ska komma till kollektivtrafiknämnden samtidigt med Trafikverket, så att vi kan få en gemensam bild av vad som ska göras för att resenärerna ska kunna återfå förtroendet för tågtrafiken.

Är då ens de problem som ligger på SJ enbart SJ:s fel? I dessa tider när det i samhället diskuteras om vinsttak och oseriösa ägare som tömmer bolag på pengar kan det vara skäl att ta en titt på SJ:s ägare – den svenska staten och den ägarmakt som utövas av en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister.

En av dem som sitter i den röd-gröna regeringen är dessutom riksdagsledamot från länet, Ardalan Shekarabi (S). Jag minns hur han i valrörelsen 2014 lovade hur det skulle bli bättre för pendlarna med en ny regering. Vad gjorde han och regeringen då efter valet? Det mest tydliga som skett sedan den rödgröna regeringen tillträdde är att de har tagit ut stora summor pengar från SJ. Sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet de facto tog makten över SJ har man vid fyra tillfällen tagit ut pengar från bolaget. Pengar som alltså inte stannat i bolaget, utan gått in i statskassan.

I april 2015 tog staten ut ordinarie utdelning med ungefär 230 miljoner kronor, hösten samma år såg staten till att plocka ut ytterligare 1 700 miljoner kronor i en extra utdelning. Vid bolagsstämman 2016 tog man ut 188 miljoner kronor och 2017 blev det sammanlagt ytterligare 260 miljoner kronor. Troligen väntar ytterligare en utbetalning till staten vid vårens bolagsstämma.

Självklart är det lämpligt att ett bolag som SJ bör ge en viss avkastning till ägaren, men även med den synen är den rödgröna regeringens användning av SJ som en penningkran utöver vad som är rimligt. Man ska också hålla i minnet att en del av SJ:s vinster faktiskt uppstår i den trafik där SJ är upphandlad av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

En del av den vinst som staten plockat ut kommer till exempel ursprungligen från skattebetalarna i Stockholm och Uppsala och vinsten när SJ:s dotterbolag körde SL-pendeln.På tre år har socialdemokrater och miljöpartister plockat 2,3 miljarder kronor från SJ, 2,3 miljarder kronor som hade kunnat stanna i bolaget och utvecklat verksamheten. Kanske hade de till exempel kunnat användas för att se till så det fanns tillräckligt med tåg och vagnar att sätta in mellan Stockholm och Uppsala och i andra delar av Mälardalen.Tillräckligt med tåg och vagnar så resenärerna slapp stå eller sitta i trappor eller bagageutrymmen.

Så det är kanske inte enbart SJ:s fel att det är ståplats till Stockholm, åtminstone en del av skulden ska nog ges till Ardalan Shekarabi och hans kollegor i den rödgröna regeringen som i praktiken prioriterat att SJ ska ge utdelning, snarare än att bolaget ska bidra till att utveckla tåget som ett miljömedvetet val i en storregion som Uppsala–Stockholm.

Johan Örjes

regionråd (C)