debattsidan i Upsala Nya Tidning den 15 juli efterfrågar forskarna Erik J Olsson, professor vid Lunds universitet, Jens Stilhoff Sörensen, docent och lektor i globala studier vid Göteborgs universitet och Magnus Zetterholm, lektor vid Lunds universitet från stiftelsen Academic Rights Watch en faktabaserad debatt om anledningarna till det låga antalet kvinnliga professorer på svenska universitet.

Artikelförfattarna menar att det politiska trycket på att öka antalet kvinnliga professorer inom akademin är omotiverat stort och att det vore "bättre för trovärdigheten att fokusera på vetenskaplig kompetens och meritering".

Med tanke på att författarna efterlyser en debatt baserad på fakta är det uppseendeväckande att de väljer att stödja sig på ospecificerat ”läroboksmaterial i biologiska könsskillnader”.

Borde de inte i stället läsa den ledande forskning som finns inom området?

Författarna trycker på vikten av att väga in biologiska skillnader mellan kvinnor och män i debatten. Omfattande empirisk forskning visar att det är väldigt svårt att hävda att det finns sådana skillnader.

Det finns många olika kvinnor och män. Det som syns tydligast i forskningen är att mäns och kvinnors sociala positioner i samhället är en viktig anledning till de skillnader som uppstår.

Gällande mäns dominans i professorskåren runt om i världen, också i Sverige, visar forskning att den till viss del bygger på icke meritokratiska fördelar såsom informellt nätverkande mellan män och ogrundade antaganden om att män är mer anpassade för forskning.

Forskning har visat hur män har antagits vara bättre meriterade, citerats mer och bjudits in som talare till konferenser i högre utsträckning än likvärdigt meriterade kvinnor.

Forskning har också visat hur män som grupp givits större möjligheter att faktiskt forska när de är på jobbet, till exempel på grund av hur gemensamma arbetsuppgifter fördelas, och i vilken utsträckning forskare ges tillgång till administrativt stöd.

För de som vill läsa mer rekommenderar vi till exempel forskning av Yvonne Benschop, Margo Brouns, Liisa Huusu, Mathias Wullum Nielsen, Stina Powell och Ulf Sandström.

Slutligen, ett centralt argument i artikeln från Academic Rights Watch är att kvinnor är sämre rustade för forskning för att de är mer intresserade av sociala relationer än män.

Denna idé bygger på en romantisering av det ensamma geniet vilket stämmer dåligt med hur forskning går till i verkligheten.

Mycket av den mest framstående forskningen i världen är resultat av samarbeten, vilket inte minst kan ses i hur nobelpris ofta delas mellan flera forskare, och hur forskare som får nobelpris beskriver resultatet som en utkomst av nära samarbete i en grupp.

Samarbete är en nyckelkomponent i forskningen.