”Riktat dödande” är olagligt – targeted killing på engelska. Det råder inget tvivel om att riktat dödande är olagligt.

Det är olagligt såväl om civila dödas som om misstänkta terrorister dödas.

En misstänkt terrorist är lika lite lovligt byte som en vanlig civil människa. I en demokratisk rättsstat är en person oskyldig så länge han eller hon inte fällts för brott av en domstol.

Riktat dödande är en avrättning utan rättegång. Utomrättsligt dödande brukar det också kallas – extrajudicial killing.

Stater får döda människor. Visserligen finns en stark internationell rörelse mot dödsstraffet, men dödsstraff är ännu inte olagligt. FN:s stora människorättskonvention om medborgerliga och politiska rättigheter har kompletterats med ett tilläggsprotokoll som syftar till att avskaffa dödsstraffet.

Till exempel Sverige är part till tilläggsprotokollet, men det är inte USA. Inte Ryssland eller Kina heller för den delen. Sammanlagt 167 stater är bundna av FN:s konvention om mänskliga rättigheter, medan 75 är bundna av protokollet om dödsstraffets avskaffande.

I fredstid sätts gränserna för statens dödande av alla människors rätt till liv. Rätten till liv finns upptagen i alla stora internationella människorättsöverenskommelser inklusive FN:s. Varje människas inneboende rätt till liv är en grundläggande mänsklig rättighet.

Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv, står det i FN:s människorättskonvention. Ska dödandet ske, så ska det ske i laga ordning, det vill säga efter domstols dom som Europakonventionen för mänskliga rättigheter säger.

I krigstid är gränserna för dödande vidare. I krig är det tillåtet att döda fiendesoldater. Det är liksom det som är själva poängen. Rätten att döda fiendesoldater förutsätter att det verkligen råder krig i form av en faktisk väpnad konflikt.

Ett bildligt krig exempelvis mot terrorismen, mot droger eller mot fattigdom utgör inte den form av krig som gör dödandet av dem som betraktas som fiendesoldater tillåtet. I rättslig mening råder inget krig mellan USA och den världsomspännande terrorismen.

Skulle krig faktiskt råda finns gränser för dödandet även då. Dessa gränser sätts i Genèvekonventionerna framtagna i Röda Korsets regi på förekommen anledning efter andra världskriget.

Den viktigaste gränsen är att endast stridande får dödas och inte civila. Stridande ska dessutom besparas onödigt lidande.

De mänskliga rättigheterna behåller också sin rättsliga betydelse i krig. Rätten till liv gör sig gällande även i krigstid. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fällt Ryssland för brott mot rätten till liv i inbördeskrigets Tjetjenien. Rysslands godtyckliga dödande kunde inte accepteras, vare sig det gällde aktivt stridande rebeller eller civila trots att det rådde inbördeskrig.

Att alltså åka runt i världen och godtyckligt avrätta dem man misstänker för terrorism eller betraktar som fiendesoldater i ett postulerat krig mot terrorismen är inte lagligt alls.

Drönare eller förarlösa flygplan är inte olagliga i sig. Förarlösa flygplan likaväl som flygplan med förare kan användas för lagliga såväl som olagliga ändamål. Drönare används ofta vid det riktade dödandet av misstänkta terrorister, men drönare kan lika gärna användas för att övervaka grönsaksodlingar som för att leta efter försvunna personer eller kartlägga naturtillgångar.

Drönare i konflikter är populära eftersom inga ur de egna styrkorna riskerar att dödas. Viktigt att notera är att USA:s drönarattacker mot misstänkta terrorister huvudsakligen hanteras av underrättelsetjänsten CIA och inte av militären. USA åker slalom mellan regelverken i syfte att försöka undgå alla rättsliga begränsningar i sitt riktade dödande.

Huruvida det är en effektiv strategi att utrota terrorismen är ingen rättslig fråga, men det verkar inte så. Huruvida det riktade dödandet är lagligt är en rättslig fråga och den är lätt att besvara: Riktat dödande är olagligt. Per definition.

Inger Österdahl
professor i folkrätt, Uppsala universitet
UNT 22/2 2013