Patienters omvårdnadsbehov åsidosätts när vårdgivaren på Akademiska sjukhuset i Uppsala är beredd att ersätta legitimerade sjuksköterskor med ej legitimerad personal.

Patienter som vårdas på dessa vårdenheter blir utan sjuksköterskornas omvårdnadskompetens som är nödvändig för en säker vård.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste granskning från 2017 drabbas cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år av en vårdskada. Det stora antalet vårdskador har lett till ett omfattande arbete inom alla professioner för att göra vården säkrare. Vi vet att brister i bemötande och samarbete med patienten och anhöriga, kommunikationen mellan personalgrupper, brister i kompetens eller otillräckliga resurser och andra organisatoriska hinder orsakar vårdskador.

Artikelbild

| Ami Hommel

Socialstyrelsen drar i rapporten ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerhet” slutsatsen att brist på kompetens påtagligt ökar risken för vårdskador.

Brist på kompetens kan leda till att vård och omsorg utförs på fel sätt, att patienten får fel behandling eller diagnos.

Det ger också minskad förmåga att förstå situationer och göra korrekta bedömningar. Fel eller otillräcklig kompetens blir särskilt allvarligt då pressen på verksamheten är hög och det gäller att göra viktiga prioriteringar.

Hög arbetsbelastning, bristande personalkontinuitet och otillräcklig kompetens kan även leda till att ingen har eller kan ta ett helhetsansvar för patienten. Dessa slutsatser stärkts av rapportens vetenskapliga litteraturöversikt, som visar att när sjuksköterskor och läkare på sjukhus ansvarar för fler patienter försämras patientsäkerheten och det inträffar fler vårdskador. Personal med högre utbildningsnivå och längre yrkeserfarenhet ger bättre patientsäkerhet.

Med en ökad andel personal med lägre kompetens ökar antalet tillbud och avvikelser.

Trots denna kunskap är vårdgivaren på Akademiska sjukhuset i Uppsala beredd att ersätta legitimerade sjuksköterskor med ej legitimerad personal. En läkarstudent efter termin nio anställs som underläkare och ska tillgodose patientens enskilda behov av omvårdnadsåtgärder, smärtlindring, läkemedel och läkemedelsordinationer. Patienter på dessa vårdenheter blir utan sjuksköterskornas omvårdnadskompetens som är nödvändig för en säker vård. Framför allt är det patienten som drabbas, då hens omvårdnadsbehov inte bedöms och åtgärdas av en sjuksköterska, vilket påverkar omvårdnadens kvalitet och risker för vårdskada.

Men det påverkar även överläkarnas arbete, då underläkarna arbetar under deras ansvar och behöver tid för både handledning och råd.

Läkar- och sjuksköterskebildningen leder till två skilda legitimationsyrken med olika kompetenser som kompletterar varandra och som tillsammans med andra professioner behöver samverka i team. Sjuksköterskor kan dock inte ersätta läkare och vice versa.

Professionernas arbete för en säker vård undergrävs när vårdgivarna är beredda att sänka kompetenskrav vare sig det gäller att lösa brist på legitimerade yrkesgrupper eller att sänka lönekostnader. I stället för kortsiktiga nödlösningar som försämrar patientsäkerheten behöver de senaste decenniernas utveckling mot ekonomism, kontroll, detaljmätning och byråkratisering brytas. Styrningen av hälso- och sjukvården behöver utgå från patientmötet och tillit till professionerna.

Ami Hommel, ordförande, Svensk sjuksköterskeförening

Oili Dahl, vice ordförande, Svensk sjuksköterskeförening