Sveriges sista kompletta seminariekvarter ska nu bebyggas, om Moderaterna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna får som de vill. Man vill inte bara bygga på idrottsplatsen, som man valt att göra i Linköping, utan i den gamla seminarieträdgården ska stora hus byggas.

Det finns knappast någon som tycker att förslaget till detaljplan i kvarteret Seminariet är särskilt vackert. Tvärtom menar de flesta att den nya arkitekturen förstör och gör intrång på den unika seminariemiljön. Det är fråga om tråkig dussinarkitektur med sjuvåningshus.

I översiktplanen från 2010 har kommunfullmäktige ställt sig bakom en övergripande inriktning med innebörden att det lokala kulturarvet ska vårdas och göras synligt. Över partigränserna är vi också överens om att satsa på folkhälsan. Ändå väljer M, S och KD att fatta beslut som går helt på tvärs med den gemensamma inriktningen när man bygger bort värdefull kulturmiljö och möjligheten att skapa en stor och fin stadsdelspark nära det nya utvecklingsområdet Librobäck.

I denna del av Uppsala finns få större parker, grönytorna finns som smala remsor längs med Fyrisån och inom några år kommer ett helt industriområde, granne med Seminariekvarteren, att vara bebyggt med bostäder. I en stad som förtätas så snabbt som Uppsala måste vi vara rädda om de fåtal stora grönområden som finns kvar i tätbebyggda delar av kommunen.

Kvarteret Seminariet är med sin seminariebyggnad och tillhörande trädgård och idrottsplats en viktig kulturhistorisk miljö, den sista intakta i Sverige. Uppsala anser sig vara en kulturstad men här väljer en betongallians att bygga bort en stycke kulturhistoria som passar väl in i Uppsalas profil som kultur- och kunskapsstad. Seminariet skulle inte bara fungera som stadsdelspark för de närboende utan kan utvecklas som en kulturpark ett stenkast från ett av våra stora besöksmål, Fyrishov.

Det finns andra skäl att inte bebygga Seminarieparken: förslaget strider mot nationella mål om att att värdefulla kultur- och naturmiljöer ska tillvaratas samt att behovet av grönytor ska tillgodoses i stadsplaneringen. Med förslaget försämras stadsmiljön och ingen hänsyn tas till platsens estetiska värden. Den bebyggelse som föreslås kommer att minska värdet av den kvarvarande kulturmiljön. Bostäder byggs på en grönyta samtidigt som det finns en hårdgjord yta på andra sidan gatan, Fyrishovs parkering. Med en underjordisk parkeringslösning skulle bostäder i stället kunna byggas där.

Motståndet mot bebyggelse i Seminariet är stort, över 6 000 protestunderskrifter har samlats in, men M, S och KD väljer att inte lyssna. Det enda som gäller för den tillfälliga betongalliansen är att producera maximalt med lägenheter, oavsett konsekvenserna. I det här fallet väljer man att bygga in parken med höga hus ut mot gatan. Den lilla offentliga park som blir kvar kommer att uppfattas som bostadsgård. Här bygger M, S och KD en kommunalt skött park som kommer att fungera som bostadsgård till de 220 lägenheterna.

Om utomstående hittar in i parken och ägnar sig åt parkaktiviteter som högljutt bollspel, grillande och så vidare, kommer detta att ske nära de nya husens fasader. Hur troligt är det att de boende stillatigande kommer att acceptera detta?

Professorer och forskare, inom bland annat samhällsbyggnad och bebyggelsehistoria, har visat på Seminarieparkens betydelse. Upplandsmuseets antikvarie och länsstyrelsens avstyrker byggplanerna. Vad mer behöver Moderaterna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna för att stoppa förslaget?

Vi uppmanar moderata, socialdemokratiska och kristdemokratiska politiker att våga stå upp för Uppsala som en grön och vacker kulturstad. Rösta nej till detaljplanen!

Maria Gardfjell

kommunalråd (MP)

Mohamad Hassan

kommunalråd (FP)

Stefan Hanna

kommunalråd (C)

Ilona Szatmári-Waldau

kommunalråd (V)

UNT 23/4 2012