Det kostar självklart ingenting för den välbeställde miljöpartisten i Stockholms innerstad att ivra för införandet av en plakatpolitisk flygskatt. Men för en långpendlande småföretagare i Piteå eller för en flerbarnsfamilj i Kalmar som skramlat hela året till sommarens semesterresa blir detta ytterligare en kostnad att lägga till redan dyra flygbiljetter.
I den KD/M-budget som antogs av riksdagen i december 2018 finns avskaffandet av den ifjol införda skatten på flygresor med. Nu har den nya S/MP-regeringen lovat att ta med flygskatten i kommande vårändringsbudget, vilket tyvärr innebär att den i praktiken aldrig hinner avskaffas.
Då flygskatten först infördes i april 2018 påstod klimatminister Isabella Lövin att skattens syfte var att ”dämpa flygets klimatpåverkan till följd av ett kraftigt ökande flygresande”. Precis som Lövin då tillstod är flygskatten inte en skatt på flygens utsläpp.
Den är rakt av en skatt på resande, och drabbar främst resenärer på platser där flyget behövs som mest. Betalar gör de resenärer som privat eller i sitt arbete är beroende av pålitliga flygförbindelser.
Flygskatten är landsbygdsfientlig. Genom den straffar regeringen landsbygdens invånare och kväser dess företagsamhet. Som om försämrad samhällsservice och utflyttning inte vore utmaningar nog. Denna symbolpolitik får framförallt det lokala näringslivet, som är grundbulten för tillväxt och välfärd på landsbygden, betala priset för. När prislappen på tidseffektivt resande stiger ökar också risken att företag tvingas flytta. Om lokala företag inte kan rekrytera rätt kompetens, hitta kunder eller inhämta ny kunskap ökar risken att de slås ut.
Flygskatten är dessutom klimatmässigt verkningslös. I sina yttranden på regeringens remiss innan införandet avfärdade över 80 procent av remissinstanserna flygskattens klimatnytta.
Men regeringen Löfven har återigen valt att ignorera expertisen. Regeringen tycks därför behöva en påminnelse om att flyget endast står för två procent av världens koldioxidutsläpp. Till detta ska läggas att svenskens inrikesflygande endast står för åtta procent av svenska flygresenärers totala klimatpåverkan. Av dessa åtta procent står norra Sveriges flygresenärer endast för en fjärdedel.
Vi kristdemokrater avfärdar naturligtvis inte flygets klimatpåverkan. Flygets utsläpp måste minska. Därför vill vi påskynda omställningen till en fossilfri flygflotta 2030, som ett led i arbetet mot ett klimatneutralt Sverige år 2045.
Fram tills dess att fossilfria flyg blir verklighet måste dock nuvarande flygförbindelser fungera. Flerbarnsfamiljen från Norrlands inland kan inte förväntas avvara en handfull av sina semesterdagar för att med tåg nå spanska solkusten. Och den expanderande egenföretagaren från Skåne har vare sig råd eller tid att avvara närapå två dygn för att ta sig fram och tillbaka till Wien för att träffa möjliga leverantörer.
Genom fungerande flygförbindelser skapas arbetstillfällen och livskvalitet i vårt avlånga land. På så vis bidrar vi till levande landsbygd präglad av framtidstro. På så vis minskar vi även klyftan mellan Sverige och världen. Därför får de som inte har reella alternativ till flyget inte straffas av verklighetsfrånvänd symbolpolitik. De ska än mindre behöva skämmas för sitt flygande.