Att utländska talanger utvisas på grund av byråkrati är inget annat än ett oerhört slöseri med kompetens. Fler internationella topp­talanger behöver lockas till Sverige.

Att initiera att en ny samlad talangstrategi tas fram både för att attrahera och behålla talanger är därför avgörande för utvecklingen av Sveriges näringsliv och forskning.

I januariöverenskommelsen uttrycks att problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Ett särskilt visum för högkvalificerade ska införas. Vi delar regeringens bild men i den utredning som tillsätts är det viktigt att arbetsmarknadens parter involveras i hög utsträckning. Det är parterna som förstår arbetsmarknadens mekanismer och kan analysera kompetensbehovet bäst.

Artikelbild

| Per Klingbjer

Kompetensbrist på högkvali­ficerade specialister är på längre sikt ett hot mot alla arbetstagare.

Sverige som kunskapsintensiv nation drivs av att vi har ett klimat som gynnar innovation, forskning och utveckling, och i detta är dessa specialister en nödvändighet. Från Naturvetarna instämmer vi därför i januariavtalets skrivningar om att det finns behov av bättre visumhantering. Det räcker dock inte med detta, utan det måste också medföljas av en genomtänkt talangsstrategi.

Sverige ska attrahera internationella toppstudenter, experter och entreprenörer.

Förutom detta måste det bli ett stopp på utvisningar utifrån ett alltför stelbent regelverk.

Ett sådant resursslöseri har Sverige inte råd med. En talangstrategi måste belysa hur man kan åstadkomma en smidigare hantering av dessa ärenden hos Migrationsverket. Dessa individer skulle också behöva få en väg in, en form av talangsluss, när de kommer till Sverige.

Naturvetarna gör årligen prognoser till publikationen Framtidsutsikter, som tittar på arbetsmarknadsläget för olika professioner och utbildningar på fem års sikt.

I samband med dessa prognoser har vi under lång tid uppmärksammat att det utbildas alltför få inom många naturvetenskapliga professioner i Sverige.

Professioner som är avgörande för en innovativ kunskapsnation och en omställning till en grön ekonomi. Arbetsgivarorganisationerna Arbetsgivarverket och Almega har också vid upprepade tillfällen uppmärksammat rekryteringsutmaningarna avseende högkvalificerade akademiker och hur problemen lär fördjupas på sikt. Den globala konkurrensen om talanger, högutbildade och entreprenörer är mycket stor. Konkurrensen gäller internationella talanger, ibland till och med topptalanger.

Men det gäller i lika hög utsträckning att behålla våra egna talanger som att attrahera den spetskompetens som nationen lider brist på.

Den internationella samarbetsorganisationen OECD gör årligen en rapport där man bland annat tittar på utbildningspremien, alltså hur mycket man tjänar på varje extra år av utbildning. Sverige hamnar alltid i botten, med den lägsta utbildningspremien, så även i OECDs senaste undersökning från förra året. För att göra saker än värre har utbildningspremien i Sverige sjunkit under hela 2000-talet. Detta är en utveckling som inte är långsiktigt hållbar.

Analyser av lönestatistik från 2018 visar att högkvalificerade naturvetenskapliga specialister har bra löneutveckling. För vissa spetskompetenser där vi har identifierat stor brist, som till exempel kemister, ligger den genomsnittliga löneutvecklingen i vissa branscher i Sverige på uppemot tio procent per år.

Men denna löneutveckling utgår samtidigt från lönenivåer som är uppseendeväckande låga i en internationell kontext.

Att ändra på detta är ett långsiktigt arbete som arbetsmarknadens parter måste ta på lika stort allvar som att försöka locka internationella talanger. För även om vi inte är där än är en logisk slutsats att det finns en uppenbar risk för ”braindrain” från Sverige på sikt, om utbildningspremien fortsätter att sjunka i samma takt. Utbildning måste få löna sig, och lönespridningen behöver vara högre i en kunskapsintensiv nation än vad den är för närvarande. Bra löner och villkor för specifika spetskompetenser är därför en lika stor nödvändighet som en talangstrategi om Sverige ska vara långsiktigt framgångsrikt.

Det är naturligt att arbetsmarknadens parter involveras och har en löpande dialog med regeringen om hur en talangstrategi ska formuleras. Samtidigt måste vi värna de talanger vi redan har på svensk arbetsmarknad, med goda villkor och löner.

Naturvetarna är redo att inleda en sådan diskussion med arbetsmarknadens parter och regeringen.

Till gagn för våra medlemmar, nuvarande som potentiella och utbildade i Sverige som annorstädes, och till gagn för Sveriges utveckling och långsiktiga kompetensförsörjning.

Erik Petré, förbundsordförande Naturvetarna

Per Klingbjer, förbundsdirektör Naturvetarna