Målet för vinterväghållningen är att en gata samt gång- och cykelväg ska vara framkomlig för tillåtna fordon och gående. Vi tycker att utgångspunkten i Uppsala är att det ska gå utmärkt att cykla året runt. Halkbekämpningen ska göra att gator, gång- och cykelvägar kan trafikeras säkert. Undantag borde endast få förekomma vid extrema väderförhållanden. Så är det inte i dag.

Vid kraftiga snöfall och halkrisk arbetar kommunen med ett 70-tal bilar, väghyvlar och traktorer på 45 mil gator samt 33 mil gång- och cykelvägar. Alla fastighetsägare har ansvar för att sköta gångbanan på gatan utanför fastigheten. Ändå är Uppsalabornas kritik mot snöröjningen omfattande.

Det är fastighetsinnehavarens ansvar att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken och att vid halka sanda gångbanorna eller vidta andra åtgärder för att motverka halka. Fastighetsägarna i Uppsala sköter uppgiften olika bra. En och samma trottoar på en gata kan först vara perfekt skottad och sandad, medan det vid nästa hus kan vara nästan omöjligt att ta sig fram. Snöhögar läggs upp i gatukorsningar som gör korsningarna trafikfarliga för både fotgängare och bilister.

Vid plogning uppstår en vall mot trottoa­ren eller mot parkerade bilar. Vallen mot trottaren kan i vissa fall vara flera meter bred och ganska hög, eftersom den som plogar trottoaren bygger på vallen från andra hållet.

Ett ställningskrig mellan kommunens snöröjning och fastighetsägarens snöröjare råder alltså.

Det finns två riktigt allvarliga problem med vallen. Dels kommer boende inte ut från sin port ut till gatan (till exempel en äldre person med rullator som ska stiga på färdtjänstbilen), dels blir gatan svårframkomlig för cyklister som tvingas cykla mitt i vägen i stället för på sidan av gatan.

Det är uppenbart att det inte är tillräckligt känt att fastighetsägaren har ett ansvar att ta bort plogningsvallen och inte skapa ännu högre snövallar som leder till trafikfara och gör det svårframkomligt.

Snövallar måste helt enkelt tas bort om de medför problem för funktionsnedsatta personer, för barnvagnsförare och för cyklister.

Vi anser att regler måste införas om att snö och is från tomt, portgång, infart, tak eller liknande som läggs på allmän plats, genom fastighetsägarens försorg snarast ska forslas bort. Fastighetsägare ska hänvisas till kommunens snötippar om det inte finns utrymme på fastighetens mark.

Kommunen borde varje år informera fastighetsägare om deras ansvar att skotta snö på trottoarerna. Kommunen skulle också erbjuda alla fastighetsägare i centrala Uppsala att för självkostnadspris samverka kring snöröjning och bortforsling av snö.

Parkerade bilar längs gatorna blir inplogade när det snöar rejält. I Uppsala har vi inte datumparkering eller servicedagar som i många andra kommuner. När vallarna omvandlas något som ser ut som en puckelpist, med hård yta, kan det vara omöjligt att ta sig både in och ut från parkeringsplatsen. Med en regelbundet återkommande service­dag skulle vallarna kunna tas bort.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om att prioritera cykelbanor, gångbanor och kollektivtrafikgator. Tyvärr är det inte så i praktiken.

Klassificeringen som styr prioriteringen är så trubbig att det inte görs någon skillnad på när snöröjaren startar med de olika vägtyperna. För både cykelväg och väg ska det ha snöat fem centimeter innan snöröjningen startar. Prioriteringen blir automatisk om start­tiden för cykelvägar ändras så att snöröjningen startar när det fallit två–tre centimeter snö, inte fem centimeter som gäller för bilväg. Efterarbetet för cykelvägar måste också justeras, eftersom bilarna kör bort modd på vägen, medan cyklarna inte gör det. Fryser snömodden till så blir en cykelväg mycket trafikfarlig och spårig. Därför behövs upprepade snöröjningsåtgärder på cykelbanan.

Kommunens vinterväghållning är uppdelad i ett stort antal distrikt, som var för sig har upphandlats på entreprenad. Centrumdistriktet samt huvudgatorna sköts av kommunens förvaltning Teknik & service enligt årlig beställning. Därtill sköter Gatu- och trafikkontoret kompletteringsröjning som exempelvis snöskottning och sandning vid refuger, trappor, busshållplatser och runt trafiksignaler.

Som det är nu är det många mindre aktörer som lägger anbud i upphandlingarna, men ett fåtal större entreprenörer tar hem uppgiften genom att pressa priserna. Det finns anledning att tro att dessa entreprenörer ändå anlitar underleverantörer som själva lagt anbud, med skillnaden att de möjligen är ganska svagt motiverade, jämfört med vad de skulle vara om de tagit hem anbudet själva.

Vi föreslår därför att kvalitetsupphandling med incitamentsavtal genomförs för snöröjning nästa gång upphandling görs. Det kommer att vara en stor fördel när det är leverantören som ansvarar för själva genomförandet. Priserna kan hållas nere samtidigt som kvaliteten hålls hög.

Det har under flera år varit problem att cykelvägar sandats med bergskross som skadat cykeldäcken. Vi hoppas att misstaget att lägga bergskross på cykelvägarna inte upprepas i vinter också. Återvunnen sand är bäst för cykeldäcken. Ett ännu större bekymmer är dock att arbetet med att sopa stadens gator från vintersand ofta är försenat. Förra året låg sand kvar i juni. Här behövs fler entreprenörer som kan starta tidigare och ta upp sanden snabbare. Vi vill kunna ge den mamma som kontaktade oss i våras ett positivt besked. I vår ska din lilla dotter kunna ta fram sin cykel i majsolen och slippa sladda omkull på vägen i centimetertjockt sandlager, det första hon gör.

Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Johan Lundqvist
ledamot i kommunstyrelsen (MP)
UNT 12/12 2010