I dag presenterar Svenskt Näringsliv en ny rapport, Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan. I rapporten föreslås en rad reformer för att skapa ett antagningssystem som är anpassat efter en ny tids förutsättningar. Nuvarande system möter varken kraven på hög kvalitet, samverkan med näringslivet eller internationalisering.

Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Globalisering, digitalisering och en snabb teknikutveckling för med sig höga krav på framtidens medarbetare. Rätt person på rätt plats blir allt viktigare för bibehållen konkurrenskraft.

Att personers individuella förmågor såsom lämplighet, drivkrafter och ambition kan tas tillvara på bästa sätt har stor betydelse för hur vi kommer att kunna möta framtiden.

Artikelbild

Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation, Svenskt Näringsliv.

Den svenska högskolan befinner sig i en kvalitetskris. Det beror bland annat på att det saknas rätt drivkrafter för kvalitet och samverkan med arbetslivet i systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen. Svenskt Näringsliv har tidigare krävt att det systemet måste förändras i grunden.

Men ett centralt problem är också att antagningen till den högre utbildningen inte fungerar. Därför behöver antagningssystemet till högskolan också reformeras.

Lärosätena måste ställa tuffare krav på studenterna. Den stora expansionen inom högre utbildning som skett de senaste 40 åren kräver förändrade urvalsmetoder för att upprätthålla kvalitet i utbildningarna.

Rapporten föreslår att det ska bli möjligt att ställa högre krav än godkänt för att kunna bli antagen till en utbildning.

Artikelbild

Mikaela Almerud, högskoleexpert, Svenskt Näringsliv.

Meritpoängen ska värnas för att premiera ambition; förslagen att avskaffa meritpoängen, som regeringen synes vilja, måste därför avvisas. Ett avskaffande skulle kunna få förödande konsekvenser för drivkrafterna att läsa exempelvis moderna språk och avancerade kurser i matematik på gymnasiet.

Användningen av meritpoängen bör ändras till exempel genom olika meritpoäng för olika utbildningar. Vidare bör bedömningar av lämplighet och studiemotivation i högre omfattning användas som ett kompletterande urvalsinstrument. Det kräver att lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen ökar.

Antagningssystemet måste också främja integration. Den ökande internationella rörligheten kräver att systemet för antagning till högre utbildning kan bedöma och rangordna individer med vitt skilda studiebakgrunder. Rapporten framhåller vikten av att bedömningar av utländska meriter görs på ett snabbt, effektivt och rättssäkert sätt genom ett nationellt samordnat system av experter och bedömare. Ett högskoleprov på engelska bör också inrättas.

En stor utmaning är att hantera behovet av återkommande utbildning som resultat av globalisering, digitalisering och en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

Rapporten föreslår ett stärkt utbyte mellan lärosätena och arbetslivet i frågor om dimensionering av utbildningar och att arbetslivets behov ska ha större betydelse än exempelvis studenternas efterfrågan, särskilt vad gäller utbildningar som är centrala för såväl samhället som näringslivet.

Därutöver kan arbetslivet ta en större roll i samband med olika typer av alternativa antagningsformer. Det skulle kunna bidra till att öka inslaget av bedömning kring sökandes lämplighet för många av de yrken som flera utbildningar leder till.

Det svenska antagningssystemet har under en längre tid lappats och lagats utan att någon tagit ett helhetsgrepp. Tillträdesreglerna kräver en rejäl översyn. Därför är det bra att regeringen nu har tillsatt en utredning om tillträdet till högre utbildning.

Men att tillsätta en utredning i sig löser inga problem. Avgörande är vilka slutsatser utredningen kommer fram till. Vi vill varna för en utveckling mot förment ”generösare” regler. Det vore att göra både studenterna och samhället i sin helhet en björntjänst. Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras.

Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation, Svenskt Näringsliv

Mikaela Almerud, högskoleexpert, Svenskt Näringsliv