Den 13 juni 1999 röstade Knivstaborna för att Knivsta skulle bli en egen kommun efter nära 30 år som en del av Uppsala. 57 procent röstade för en kommundelning och 38 procent emot. Fem procent av de röstande valde att inte ta ställning.

Dåvarande ordförande i kommunstyrelsen i Uppsala, Annika Lindh (S), förklarade att resultatet är tydligt och ska respekteras. Så blev det också. I april 2001 beslutade regeringen att Uppsala och Knivsta skulle bli två kommuner. År 2002 hade Knivsta sitt första kommunval på över 30 år.

Huvudskälet för kommundelningen var den brist på demokrati som då rådde i Knivsta. Förslag om bussning av högstadieelever från årskurs sex till Uppsala var en utlösande faktor till att rörelsen ”Knivsta 2000” bildades och drev frågan om kommundelning.

En annan anledning till att Knivstaborna röstade ja till kommundelningen 1999 var en mångårig diskussion om behovet av en ishall i Knivsta. Frågan fick sin lösning först 2015 efter en kompromiss mellan det lokala partiet Knivsta.Nu, som vi företräder, och alliansen.

Partiet bildades av några av de mest aktiva inom ”Knivsta 2000” inför kommunvalet 2002 och är sedan dess kommunens tredje största parti. I valet 2018 fick vi nära 16 procent av rösterna.

Knivsta 2000:s enda paroll i folkomröstningen 1999 var ”besluten närmare folket”. Så har det definitivt blivit, men tyvärr ser vi nu tecken åt fel håll. Det starkaste tecknet är det avtal med staten som förbinder Knivsta/Alsike att bygga 15 000 nya bostäder som krav för att ytterligare två järnvägsspår ska byggas.

Detta beslutades av kommunfullmäktige i Knivsta i december 2017, utan att någon som helst diskussion hann ske med invånarna före beslutet.

Det beslutet, som är det viktigaste som fullmäktige har fattat under den nya kommunens nu sextonåriga historia, innebär att Knivsta efter en femtioprocentig ökning av sin befolkning från 2003 ska tredubbla sin befolkning från dagens knappt 19 000 invånare till 55-60 000 invånare på 38 år.

Det är ett befolkningsexperiment som ingen kommun tidigare genomfört. För detta saknas både kostnadskalkyler och analyser av hur samhällsstrukturen kommer att påverkas. Att det kostar mycket pengar att växa visar kommunens egna bokslut de senaste åren.

Vi anser att Knivstas invånare bör få ta ställning till om en befolkningstillväxt med 200 procent är rimlig och önskvärd. Knivsta.Nu stöder det folkinitiativ som startats för att få till en folkomröstning om att väsentligt minska antalet nya bostäder i avtalet med staten om fyra spår på järnvägen.

Som jämförelse kan nämnas att Uppsala med över 220 000 invånare ska växa med 33 000 bostäder, en ökning med cirka 35-40 procent av dagens invånarantal. Visserligen på halva tiden, men ändå inte alls en så stor procentuell ökning som avtalet föreskriver för Knivsta. Kraven på Knivsta är orimliga. Fyrspårsavtalet måste omförhandlas för att väsentligt minska antalet bostäder som Knivsta kommun ska bygga fram till 2057.

Fyra spår har behövts länge. Men inte till priset att Knivstas invånare inte kan vara med och påverka utvecklingen under 38 år. Om Knivsta lovar att fördubbla sin befolkning till 38 000 invånare är det ändå mer än vad någon annan kommun i Sverige lovar i Sverigeförhandlingen om nya bostäder i utbyte mot en framtida snabbjärnväg.